Mary, Lou och mysteriet Hilton

Längs en ödslig väg upptäcker Mary och Lou en övergiven bil. Bilen tillhör deras engelskalärare, fröken Tisdale. Kvar i tändlåset sitter nyckeln och det verkar som att ett bråk har ägt rum på platsen. I övrigt finns det inga spår efter fröken Tisdale. Var har hon tagit vägen?

Det ursprungliga amerikanska omslaget till boken, "The secret at Lone Tree Cottage"
Det ursprungliga amerikanska omslaget till boken – ”The secret at Lone Tree Cottage”

Systrarna Dana bestämmer sig för att försöka hitta Fröken Tisdale. I sökandet hittar de hennes tvillingsyster, mrs Brixton. Hon har blivit pressad på pengar av hennes mans före detta affärskollega. Kan det på något sätt hänga ihop med bortförandet?

Leslie McFarlanes kamp

Även den här boken är skriven av Leslie McFarlene, 1933. Han som mest är känd för att ha spökskrivit en mängd böcker om Bröderna Hardy.

Han gillade inte alls att skriva om systrarna Dana. I samband med att han skrev den här boken kämpade han dessutom med att få skriva det han helst av allt ville – tidningsartiklar och noveller. Han var överarbetad och underbetald. I USA påverkade depressionen alla. Dessutom fick var responsen på manuset negativt. I sin dagbok skrev han:

Började på skriva på ungdomsboken från början igen men fruktar den slitsamma processen framåt.

Samtidigt som han skulle avsluta de sista kapitlen blev han kallad till Toronto för ett möte som gällde hans egna skrivande. Vilket satte honom i en besvärlig sits. Han hade fått en förskottsbetalning från Stratemeyersyndikatet men han behövde nu hela beloppet för att ha råd med resan. I ett brev till Edna Stratemeyer lovade han att skicka de sista kapitlet nästföljande dag.

Jag har jobbat dag och natt den sista veckan i hopp om att kunna skicka iväg manuset på Torsdag men det är en timme tills tåget går och det sista kapitlet är fortfarande oskrivet.

Sedan bad han dem om att skicka pengarna trots att manuset inte var klart. Så att han skulle kunna betala tågbiljetten.

Han var inte helt på god fot med Stratemeyersystrarna sedan tidigare. I ett tidigare brev från dem var tonen hård.

Gå igenom ditt arbete noggrant innan du skickar det till oss… Sist var vi tvungna att göra en mängd korrigeringar… Upprepa inte ord och fraser och idéer om inte syftet är att stärka deras betydelse.

I samband med skrivandet av Breedersettet av Mary och Lou var Leslie nära att sluta skriva för Stratemeyersyndikatet helt. Men trots den hårda tonen i Ednas brev var hon realistisk. Hon uppmanade honom också att hålla ut. Bättre tider väntade runt hörnet. Där lönen för skribenterna skulle höjas.

Leslie skulle även missa deadlinen när det gällde den sista boken i breedersettet, ”Mary, Lou och sedelmysteriet”. Vilket ledde till ytterligare ett surt brev från Edna.

Tydligen har du varit upptagen med annat arbete, som vi förstår att du behöver för att dryga ut din inkomst. Ändå, på grund av att vi har givit dig ett väsentligt förskott på boken, behöver vi manuset.  Vi önskar att du levererar det snabbt.

Det var nämligen så att Stratemeyersyndikatet också kände pressen. De hade lovat bokförlaget Grosset & Dunlap att manusen skulle vara klara för publikation 1934.

I ett senare brev skrev Leslie att hans förseningar av oursäktliga, men att det skulle bli bättre.

1934 släptes de första tre böckerna som ingick i Mary och Lous breederset. Alla skrivna av Leslie. Men hans hjärta klappade aldrig för projektet. Han tyckte inte om att skriva för den kvinnliga pseudonymen Carolyn Keene och i sina dagboksanteckningar föraktade han dem. Bland annat genom att göra dem till offer för privata sexskämt.

I böckerna framstår Mary och Lou som förhållandevis platta personer. Därför var det heller inte konstigt att Leslie inte fick skriva om dem särskilt länge. Efter den fjärde boken tog Mildred Wirt Benson över.

Slutsats

Även om Leslie inte tyckte om att skriva de här böckerna så tycker jag ändå att de är ok. Mysterierna är ok och jag tycker att rivaliteten mellan Lettie, Ina och systrarna funkar ok. Spratten är ok.

Å andra sidan är jag inte helt övertygad om att skolmiljön är den allra bästa för dessa mysterium. Det verkar onekligen svårt att kombinera skolarbete med detektivjobb på ett naturligt sätt. Till och med jag oroar mig för hur det ska gå med flickornas utbildning.

I slutänden blir det en trea för den här boken. Mest för att första halvan av boken är bra. Den andra halvan är lite seg.

Illustration från dem amerikanska utgåvan av boken.
Illustration från dem amerikanska utgåvan av boken.

Bäst och sämst *Spoilervarning

Sämst: Det blir lite långdraget på slutet.
Bäst: De hemligt kodade breven.

Övrig information

Antal sidor: 187
Andra (reviderade) upplagan
Tryckt i Falun, 1968
Bokomslag: Bertil Hegland
Boknummer Wahlströms: 1021-1022
Första utgivningen i Sverige: 1960

Originaltitel: The Secret at Lone Tree Cottage
Utgivningsår i USA: 1934
Bokens olika omslag.

Föregående bok: Mary, Lou och mysteriet på Starhurst
Nästa bok: Mary, Lou och sedelmysteriet

Mer om upplagan

I min svenska utgåva står det att den är den andra (reviderade) upplagan men enligt information reviderades aldrig den här boken om Mary och Lou.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s