Kitty och den mystiska papegojan

En dag hittar Kitty en uppstoppad papegoja i sin trädgård. Ingen vet vem som har ställt dit den eller varför. Men strax därpå börjar Kitty och hennes vänner drabbas av flera oförklarliga olyckor.

The Double Jinx Mystery
Det amerikanska originalomslaget till boken.

Det hela visar sig snart hänga ihop med byggnationen av ett nytt höghuskomplex och ett företag som kallar sig Förenade Bygg AB. Byggnationen hotar en utrotad fågelsort. Snart sprids även en farlig sjukdom som bland annat hotar Neds liv. Kitty måste snart hitta den som ligger bakom alla olyckorna innan någon blir skadad på riktigt.

Boken

I Kittys hemland USA gavs den här boken ut 1973 för första gången. Som vanligt under pseudonymen Carolyn Keene. Den verkliga författaren var egentligen Harriet Stratemeyer.

I Sverige gavs boken ut 1977 för första gången. Det märkvärdiga med just den utgivningen var att Ulla Urkio för första gången gjorde omslaget till boken. Hon skulle sedan fortsätta att med att illustrera Kittyomslagen för 15 böcker. Om anledningen till att hon fick jobbet beror på att Rickards Lüsch sista omslag (”Kitty och den mystiske trollkarlen) var synnerligen misslyckat, låter jag stå osagt. Det är mest min teori.

Så till själva boken. Den olycksbådande fågeln som dyker upp i boken ska enligt utsago vara en Göktyta som på latin heter Jynx. Enligt boken ska fågeln vara ett illavarslande omen men det hittar jag inga verkliga belägg för. Däremot är det latinska namnet väldigt likt engelskans Jinx som översätts till olycksbringare.

Göktyta
En Göktyta, även känd som Jynx eller Wryneck Bird. Den är även känd för att den kan vrida sin nacke osedvanligt mycket.

Fågeln ingår i hackspettssläktet och enligt en grekisk myt där nymfen Iynx blir förvandlad till en Göktyta. Hon ska nämligen ha förhäxat Zeus så att han blev kär i Io. Som en konsekvens av hämnades Hera genom att förvandla Iynx till en fågel.

Hursomhelst. Den här fågeln är inte en papegoja och den svenska översättningen känns därmed lite sisådär. Å andra sidan är Göktytan inte utrotningshotad i Sverige. Så man tog sig nog bara kreativa friheter i översättningen för att göra boken mer trovärdig för en svensk publik.

Sedan var det den här mystiska sjukdomen som drabbar både den ena och den andra i boken – Ornithosis. På svenska kallad sjukdomen lustigt nog för Papegojsjukan. Vilket också kan förklara den svenska titeln. Sjukdomen upptäcktes nämligen för första gången i Schweiz där några människor blev smittade de tropiska papegojor de hade som burfåglar. Året var 1879. Senare visade det sig att betydligt fler vilda fåglar bar på den bakterie som gjorde att människor blev sjuka.

Själva sjukdomen liknar en influensa som ofta leder till lunginflammation. Man får hög feber, frossa, huvudvärk, andningssvårigheter och hosta. I Sverige ingår sjukdomen i smittskyddsförordningen eftersom den med jämna mellanrum dyker upp. Senast spreds den till människor som på ett eller annat sätt kommit i kontakt med fågelavföring. Därmed tänker jag att man faktiskt skulle kunna sprida sjukdomen som ett biologiskt vapen, precis som skurkarna gör i Kittyboken.

The Double Jinx Mystery - illustration
Illustration från den amerikanska versionen av boken.

Slutsats och betyg

Alltså jag tycker nog att ovanstående information egentligen är bättre än hela den här boken. Jag blev liksom aldrig riktigt engagerad i den här historien.

Jag tror att det startar när Kitty hittar den där uppstoppade fågeln i trädgården och tror att den eventuellt innehåller en bomb. Det verkar lite dumt. Om man är skurk, varför vill man dra mer uppmärksamhet till sig genom att utsätta en massa människor för olyckor. Borde man inte vilja göra tvärtom och låtsas som det regnar? Jag irriterar mig på det genom hela boken. Och ingen hemlig skatt finns det att trösta sig med heller.

Den enda ljuspunkten är att den handlar om djur. Att de och folk som bryr sig om dem ofta fått ge vika för storkonglomeratets intressen känns också som en helt ok historia att berätta. Det är bara synd att det inte blev så bra i praktiken.

Jag ger den här boken en tvåa.

Bäst och sämst *Spoilervarning

Sämst: Att skurkarna envisas med att dra uppmärksamhet till sig.
Bäst: Det här med den mystiska sjukdomen var ett nytt, rätt så läskigt inslag. Helt plötsligt blev Ned bara väldigt sjuk och det är svårt att värja sig emot.

Övrig information

Antal sidor: 197
Första upplagan
Tryckt i Falun, 1977
Bokomslag: Ulla Urkio
Boknummer Wahlströms: 1954-1955
Upplagor:
1-3 – 1977
4 – 1979
5 – 1985
6 – 1991

Originaltitel: The Double Jinx Mystery
Utgivningsår i USA: 1973
Bokens olika omslag.

Föregående bok: Kitty och den mystiske trollkarlen
Nästa bok: Kitty och det glödande ögat

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s