Har du någon gång botaniserat bland B. Wahlströms ungdomsböcker så har du säkert sprungit på någon av Uno Modins böcker. Förmodligen rörde det sig då om en spionbok avsedd för pojkar, eller en djurbok i bästa Jack London-anda. Men Uno skrev även böcker för flickor…

Då gick det givetvis inte an att kalla sig Uno Modin. Istället använde han sig då av ett flertal pseudonymer, som Tony Wickers, Inger Bergå och Majorie Blyth. Under dessa namn skrev han deckarhistorier om Puck, sjuksysterhistorier om Syster Lillemor och flygvärdinneäventyr om Malin.

Samtidigt var Uno själv något av en doldis, som så många spökskrivare. Det man vet är att han föddes i Falköping 1905. Som ung tog han arbete som skogs- och järvägsarbetare innan han började studera på Brunnsviks folkhögskola på 30-talet. Samtidigt började han arbeta som politisk journalist och skrev flitigt om arbetarrörelsen och om hotet av ett nytt världskrig.

Så småningom förde jobbet honom till Stockholm där han bosatte sig. 1945 träffade han även en flicka och gifte sig med henne. Året därpå gavs hans första pojkbok ut för B. Wahlströms, ”Spökbrigaden”. Den skulle följas av 25 böcker till i eget namn. Vissa av böckerna gavs ut som delar av en serie (såsom Kit och Bill & Buffy-serien) andra böcker var fristående.

Den första flickboken blev ”Puck jagar en skugga”, från 1951 och den följdes av flera uppdrag. Puck skulle vara en svensk flickdetektiv, efter utländskt mått. Detsamma gällde serien om Lillemor och Malin som båda hade amerikanska och brittiska förlagor.

Vissa av Unos böcker översattes också till andra språk, främst till tyska. I Tyskland verkar hans djurböcker ha varit särskilt populära.

1956-1966 var Uno ordförande i Sverige Ungdomsförfattarförbund. Enligt uppgift ska Uno sedan ha avlidit 1969. Samtidigt gavs hans sista ungdomsbok på B. Wahlströms ut 1975 postumt.