Gåta i grönt – Connie Blair

Connie är på väg till Bermuda tillsammans med Georgia på ytterligare en arbetsresa. Men snart gör sig Connie bekant med David Scott. Han har kommit till ön för att ta hand om sin döda mosters kvarlåtenskap. Mostern, Penelope Sebastian, var en känd deckarförfattarinna och lämnade bland annat ett manuskript efter sig – en biografi som nu mystiskt försvunnit. Connie kan givetvis inte motstå ytterligare ett mysterium…

Det amerikanska originalomslaget.

Som vanligt är det Reid & Renshaw som betalar för kalaset. Där både Connie och Georgia får möjlighet att förknippa nytta med nöje. Särskilt Georgia som träffar en trevlig kille. Connie å andra sidan hittar bara märkliga ledtrådar på ön. Den ena mer förvirrande än den andra.

Boken

Det här är den femte boken i serien om Connie Blair. Den ambitiösa flickan som bestämt sig för att göra karriär inom reklambranschen. Hon vill dessutom bo storstaden och sedan råkar det bara vara så att hon hamnar i det ena mysteriet efter det andra.

Böckerna om Connie skrevs under pseudonymen Betsy Allen medan författarinnans verkliga namn var Betty Cavanna. Hon skrev en mängd andra böcker också, men Connie-deckarna var hennes största framgång.

I Sverige kom den här boken ut 1958 och det skulle bli den sista översättningen som gjordes av någon bok i serien om Connie. Detta trots att det finns ytterligare sju böcker. Gissningsvis valde Bonnier att inte fortsätta utgivningen på grund av att den inte var särskilt framgångsrik. Konkurrensen var hård mellan de olika flickdetektiverna. Tydligen fungerade serien om Cherry Ames mycket bättre. Bonnier fortsatte nämligen att ge ut den.

Eller var Connie möjligen för vågad för unga flickor på 50-talet…? Hmm.

Nåväl, i den här boken tar Connie båten över till Bermuda – som tydligen är väldigt grön också. Därav bokens namn. Historien erbjuder sedan en rätt så detaljerad bild av ön och jag skulle gissa att Betty måste ha besökt den i något skede.

Ögruppen i Atlanten ska bland annat ha en ö för varje dag. Vilket verkar rimligt. Jag är däremot lite mer konfunderad över det här med torsdagseftermiddagarna…

Vad händer egentligen på Bermuda på torsdagar?

Historien innehåller även en hel del musik, eftersom Penelope Sebastian tydligen älskade musik och hade en stor musiksamling. En av hennes favoriter var en kille som hette Ezio Pinza som också spelas en del i boken. Jag var tvungen att försöka se om han var påhittad eller riktigt. Och han var på riktigt! 😀

Sångaren Ezio Pinza dyker upp i boken.

Det ska också sägas att N-ordet förekommer i boken, särskilt i början. Senare övergår översättningen till ett annan språkbruk. Det ska också sägas att de svarta personerna inte på något sätt beskrivs som dumma eller skurkaktiga. Däremot arbetar de som betjänter. I den amerikanska versionen ska det dessutom finnas en passage där en av dessa personer förklarar för Connie att svarta har mycket fler rättigheter och möjligheter på Bermuda, än i USA. Vilket Connie tycker är bra.

Sent en kväll smyger sig någon på Connie.

Slutsats och betyg

Det känns onekligen lite vemodigt att Bonnier inte översatte fler Connie-deckare och att jag därmed inte har fler böcker att läsa i serien. Eventuellt försöker jag få tag på någon amerikansk översättning av boken i framtiden. Men det ligger i så fall långt in i framtiden. Fram tills dess blir jag tvungen att lägga Connie på is, motvilligt.

Med allt det sagt är inte det här min favorit i serien. Mysteriet är tunnare än i de tidigare historierna. Å andra sidan vägs det upp av den fina miljön och känslan i boken. Här fylls luften dessutom av lite romantik – inte för Connie utan för Georgia men det är ändå mysigt. Man kan liksom se stället framför sig och jag får en viss Agatha Christie-känsla.

Jag uppskattar också att Betty har lite mer ambitioner med sitt språk och sina beskrivningar än många andra flickdetektivsförfattare:

Synd bara att mysteriet inte höll samma kvalitet. Jag ger den här boken en trea i betyg.

Bäst och sämst

Sämst: Att jakten på det försvunna manuskriptet blev lite av en tummetott.
BästAtt jag blev så himla sugen på att åka till Bermuda.

Övrig information

Antal sidor: 143
Första upplagan
Tryckt i Stockholm, 1958
Bokomslag: Martin Guhl

Originaltitel:  The Green Island Mystery
Utgivningsår i USA: 1949
Bokens olika omslag:

Föregående bok: Svindel i svart
Nästa bok: Det här är den sista boken som översattes till svenska. Däremot finns det sju till böcker på originalspråk. Där ”The Ghost Wore White” följer efter den här.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *