Kitty och den försvunna arvtagerskan

När Kitty kommer till den fina internatskolan Brookfield Academy är det för att hälsa på Claudia, dottern till Carson Drews vänner. Men istället blir hon indragen i ett nytt mysterium. Claudias rumskamrat Veronica, vars far är den rike och världsberömde skådespelaren Nicholas Armand, är nämligen spårlöst försvunnen.

Är det bara ett barnsligt upptåg – eller kan det ha hänt henne någonting? Skolans rektor beslutat sig för att ta det säkra före det osäkra, och anlitar Kitty som detektiv. Hon låtsas vara en ny elev vid skolan – en roll som visar sig vara långt farligare än det låter…

Boken

Det här är den 101 boken i originalserien om Kitty Drew. Den gavs ut under pseudonymen Carolyn Keene medan den verkliga författaren hittills förblir okänd.

Boken gavs ut 1991 och den här gången även på svenska. Den gavs även ut på finska, franska och italienska. Med andra ord verkar den ha varit en rätt så populär bok.

Handlingen utspelar sig åter igen på en internatskola. Där kidnappas Veronica och Kitty ger sig efter skurken. Den stora frågan är vem som ligger bakom brottet. Någon ringer och begär en lösensumma och snart visar det sig att någon inte vill att Kitty ska hitta Veronica igen.

Intressant nog verkar området kring River Heights svämma över av olika Internatskolor. Och i den här boken besöker Kitty och hennes vänner ytterligare en – Brookfield Academy.

Brookfield verkar på ytan som ett välartat ställe men vad lurar inuti?

Som jag berättat tidigare jag jag blivit märkligt fascinerad över de olika sakerna som Kitty och hennes vänner stoppar i sig. Jag har tidigare pratat om Kittys frukostvanor som känns rätt så främmande. Det är pannkakor med massor med sirap, muffins och andra sötsaker. Som att inleda hela dagen med en dessert. Den trenden håller i sig…

Chokladkakor till frukost.

I historien nämns även kommissarie McGinnis. Där rekommenderar han Kitty som detektiv till skolans rektor. Han förklarar också att han och Kitty samarbetat mycket väl på olika fall. Och det stämmer ju.

Slutsats och betyg

Jag var faktiskt rätt taggad på ytterligare ett Kittymysterie och särskilt ett som utspelar sig på en Internatskola. Det brukar bli bra.

Men det här blev faktiskt inte så himla bra. Inledningen är okej, men sedan sjunker tempot en hel del. Jag har också svårt att engagera mig i de olika karaktärerna. Jag tycker inte heller att skolmiljön utnyttjas till sitt fulla potential. Om historien ändå ska utspela sig där… Den faller i skymundan. Som tur är blir det bättre mot slutet av boken och upplösningen är helt ok.

Jag gillar också att Kitty själv skriver in sig på skolan, att göra utrymme för både George och Bess hade känts väldigt konstlat. Det känns bättre att de får stanna hemma för just det här mysteriet.

Jag ger den här boken en tvåa i betyg.

Bäst och sämst *Spoilervarning

Armand Assante

Sämst: Att jag hela tiden fick upp en inre bild av Armand Assante, så fort Veronicas pappa var med (Nicholas Armand).
BästJag gillar omslaget.

Övrig information

Antal sidor: 193
Första upplagan
Tryckt i Falun 1995
Bokomslag: Aleta Jenks
Boknummer Wahlströms: 2600
Upplagor:
1 – 1992
2 – 1997

Originaltitel: The Mystery of the Missing Millionairess
Utgivningsår i USA: 1991
Bokens olika omslag.

Föregående bok (enligt den svenska utgivningen): Kitty och vildmarksmysteriet
Nästa bok (enligt den svenska utgivningen): Kitty och grannflickans hemlighet

Föregående bok (enligt den amerikanska utgivningen): Kitty och det hundrade mysteriet
Nästa bok (enligt den amerikanska utgivningen): Kitty och den dyrbara fiolen

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *