Nancy Drew and the Hidden Staircase – filmen

Så har vi kommit till den sista av 30-tals filmerna om Kitty, ”Nancy Drew and the hidden Staircase”. I den här försöker Kitty hjälpa två äldre systrar som någon försöker skrämma bort från huset där de bor.

Filmer bygger löst på den andra boken om Kitty –  ”Kitty i Spökhuset”. Gemensamt för både filmen och boken är de skrämda systrarna.

I filmen har Kitty övertalat dem att donera sitt hus och göra om det till ett barnsjukhus istället. Men för att de ska kunna göra det måste de bo kvar varje natt i huset i 20 år tid. Det stod nämligen i deras fars testamente och nu är det bara några dagar kvar. För att göra donationen av huset ogiltigt verkar någon försöka skrämma bort systrarna från huset. Som krydda på moset har man i filmen lagt till ett mord och en massa action som inte alls finns i boken.

Ted med mordvapnet och Nancy (Kitty).
Ted med mordvapnet och Nancy (Kitty).

Rörigt värre

Tillbaka i sina sedvanliga roller är Bonita Granville (Kitty), Frankie Thomas (Ted Nickerson), John Litel (Carson Drew, Renie Riano (Effie) och Frank Orth som den korkade polisen Tweedy. Dessutom verkar tempot om möjligt ännu mer uppskruvat än i de andra filmerna. Här går det undan. Det gör också att det blir lite rörigt ibland. Så kände åtminstone en recensent som skrev:

Historien är så tom och skakig att det är helt oklart varför chauffören till de två damerna har blivit skuten och dödad.

Så tänkte jag också en bit in i filmen. ”Vem har egentligen blivit mördad?”

Ljuspunkter

Å andra sidan gillar jag den här filmen mer än många av de andra. Särskilt när det kommer till scenen med lönnrummet. När Kitty och Ted börjar leta efter öppning smälter mitt Kittyhjärta och jag tänker att det äntligen är en riktig tolkning av Kitty som görs. Även om det bara är för en liten scen. (Och även om den riktiga Kitty hade hittat dörröppnaren på två minuter istället.) Just det gillade jag särskilt med den här filmen.

I likhet med de andra filmerna har filmen också den sedvanliga buskischarmen. Särskilt i scenerna med Ted. Han levererar is och hamnar i det trubbel Kitty utsätter honom för. Det bästa är när han tvingas klä sig i drag eftersom någon stulit hans vanliga kläder. Tydligen ingick hatten.

Ted i drag med plym och allt.
Ted i drag med plym och allt.

Av alla dessa anledningar ger jag ändå den här filmen en fyra. Trots röran tycker jag nog att det är den bästa av de fyra filmerna. 🙂

Den sista filmen

Det här skulle bli den sista filmen i serien om Kitty med Bonita Granville i huvudrollen. Hon bröt sitt kontrakt med Warner Bros. och serien lades ner. Även om Frankie Thomas och andra personer senare har påstått att det spelades in fem filmer. Läs mer om det i artikeln om ”Nancy Drew… Reporter”.

Faktum var också att gensvaret från publiken uteblev. De gillade inte Kitty. Bokfansen tyckte inte att hon motsvarade böckernas Kitty. Dessutom var historierna var röriga och för de yngre framstod Kitty som för gammal. Bland den äldre publiken var problemet det motsatta. Kitty var för ung för att skapa intresse. Hon hade svårt att hitta en publik.

Efter försöket skulle det dröja ända till 70-talet innan man gjorde ett nytt försök med att gestalta Kitty. Då som tv-serie, istället. Tillsammans med Bröderna Hardy.

Genom de här två länkarna kan du se filmen:

https://www.youtube.com/watch?v=hYJ0Z3UMeRY

https://www.youtube.com/watch?v=5K_9GIRaQz4&t=1580s

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *