Peggy och de försvunna pärlorna

Peggy har åkt till ett hotell tillsammans med sina föräldrar, för att fira semester. Där känns allt lite långtråkigt. Det finns ingen att umgås med i Peggys egen ålder, alla är gamlingar. Men så stjäls några smycken på hotellet och genast får Peggy saker att göra. Den skyldiga är någon av de andra gästerna. Är det möjligen den mystiska gamla mannen med skägg som likt en vålnad rör sig på hotellet, trots att han inte är inskriven där.

I närheten av hotellet ligger ett gammalt fort med en mängd kasematter. Där börjar snart andra mystiska saker hända och Peggy får använda sig av all sin list för att försöka klura ut vad som egentligen är i görningen.

Boken

Det här är den sjätte boken i Peggy-serien men i Sverige gavs den som nummer fem. Ursprungligen gavs den ut 1964 och som vanligt skrevs den av H. J. Temple, en av de pseudonymer som Niels O. Levinsen använde sig av.

I den här historien får vi äntligen umgås lite mer med Peggys föräldrar. De är med dem hon åker till hotellet. I de tidigare böckerna har hon mest varit i Köpenhamn, där hon har bott hos sina farföräldrar. Som man knappt sett röken av heller.

När jag läste den här boken tänkte jag en del på Agatha Christies ”Mord på ljusa dagen”. Den utspelar sig på ett avskilt hotell där ett mord begås. I boken figurerar en pojke som åkt dit med sin pappa och hans nya fru. Jag undrar om den inspirerats lite av den historien.

Hotellet ligger i Nordstrand vilket det finns ett par av i Danmark. Men eftersom det också pratas om ett fort så bör det vara Nordstrand som ligger i närheten av Fredrikshamn och Skagen. Där ligger nämligen Bangsbo Fort.

I boken uttrycker Peggy till en början en del ovilja mot det här fortet. Semestern är trist och hon vill mest ligga och läsa.

Peggy bryr sig väl inte om fort!

Egentligen är Peggys uttalande rätt så okarakteristiskt. Hon brukar gilla både kill- och tjejgrejer enligt tidigare böcker i serien.

Slutsats och betyg

Ytterligare en trevlig bok i den här serien. Skagen, ett avlägset hotel och en tjuv i faggorna. Jag gillar också att karaktärerna är rätt så utvecklade för att vara en flickbok. Det finns en sprätt, en orolig husmor, en virrig gubbe, med flera. What’s not to like?

Jo, det kanske blir lite rörigt i vissa partier. Som när den där ynglingen dyker upp. Behövs han för historien alls? Njae.. Sedan tycker jag att polisen tar för mycket plats i slutet. Låt Peggy stråla, det är ju hon som ska vara bokens stjärna.

Men det är min enda kritik. Mest av allt tycker jag att det här var ytterligare en solid bok i den här serien. Jag tyckte också att den bjöd på ett bra slut som jag borde ha listat ut tidigare. Det är precis så man ska känns i slutet av en bra deckare.

Jag ger den här boken en stark fyra i betyg.

Bäst och sämst *Spoilervarning

Sämst: Att inte Peggy får skina ordentligt på slutet. Efter allt jobb hon la ner.
Bäst: Jag tröttnar aldrig på historier om skurkar på avskilda hotel.

Övrig information

Antal sidor: 141
Första upplagan
Tryckt i Stockholm, 1968
Bokomslag: Lennart Frantzén
Wahlströms boknummer: 1421
Originaltitel: Peggy og perlerne

Föregående bok: Peggy och den gåtfulla ringen
Nästa bok: Peggy och bankrånet

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *