Puck och fjällmysteriet

Relationen med Krister är slut och tillsammans med sin syster åker Puck till fjällen. För att komma bort från allt för en stund. Istället hamnar hon mitt i smeten. Det är nämligen något mystiskt på gång på fjällhotellet. Ett värdefullt cigarettetui försvinner, en kvinna och en man hörs bråka i natten. Dessutom är det något märkligt med den där tavlan som hänger i samlingsrummet…

Boken

Dags för den sjätte boken i serien om Puck och den gavs ut två år efter seriens femte bok. Vanligtvis brukade det annars komma ut en bok per år. Men kanske hade Uno Modin häcken full 1956. Det var nämligen egentligen han som skrev boken, under pseudonymen Tony Wickers.

På något vis känns det även i boken som om det gått längre tid än vanligt. Och ändå är Puck bara några månader sedan sist. Eventuellt beror det på att hon åkt på semester med sin syster. I de tidigare böckerna har de inte alls kommit överens. Bodil är alldeles för ytlig för Pucks smak.

Det är hon i den här boken också men Puck verkar tolerera det mer än vanligt. Det är på det sättet som det känns som att tiden gått och Puck utvecklats.

Annars råder det som vanligt ingen brist på friare och snart har Puck en kille som heter Sixten i släptåg. Han är musiker på hotellet och de verkar gilla varandra, men inte som hon gillar Krister.
På kammaren filar Puck på ett brev till honom där hon ska förklara sina känslor. Så helt avslutat verkar det inte vara.

Ja, och sedan har vi lite olika mysterier och pusselbitar också:

Puck iakttar och samlar olika bevis.

Utöver detta utspelas boken i de svenska fjällen, men någon närmare beskrivningen ges inte. Så stället verkar taget ur fantasin. Ändå känns miljön igen för alla som varit till fjälls. Man går på tur och äter hjortronsylt. Det ska kanske sägas att historien utspelar sig på sommarhalvåret. Så Puck är inte där för att åka skidor.

Ungefär såhär tänker jag mig bokens hotell. Utan all snö.

Slutsats och betyg

Det här är nog den första Puck-bok som jag känner mig lite besviken på. Det hänger främst ihop med att mysteriet faktiskt inte var så bra. Det blev flummigt med alla lösa trådar, utan att man förstod vad som egentligen var i görningen. Förrän på slutet. Och då var det faktiskt lite försent.

Å andra sidan tycker jag som vanligt att Modin lyckas rätt så bra med sina olika karaktärer och miljöer som han känner till. Det där fjällhotellet verkar väldigt mysigt. Som något av Agatha Christies alla pensionat. Minus alla mord då.

Det gör att jag ändå ger boken en trea i betyg. Men den är svag.

Bäst och sämst *Spoilervarning

Sämst: Det röriga mysteriet. Det var visst något med en tavla…
Bäst: Modins karaktärer som han rätt så effektivt fångar. Som här:

Övrig information

Antal sidor: 135
Första upplagan
Tryckt i Stockholm, 1957
Bokomslag: Bertil Hegland
Wahlströms boknummer: 848

Föregående bok: Puck går på tjuvjakt 
Nästa bok: Puck ser spöken

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *