Böckerna om Mårten är lite av en doldis bland de andra flickdetektivsserierna. Samtidigt är hon en den enda skandinaviska flickdetektiven som man kunde läsa om på B. Wahlströms under 40-talet. Hon skiljer sig dessutom från sina amerikanska jämlikar, främst genom att böckerna om henne innehåller ett annat sorts mörker än de amerikanska motsvarigheterna.
Skandianvian Noir i flickboksformat
Det faller kanske inte alla på läppen och kanske går det i linje med hela Skandiavian noir traditionen, som är känd för att utspela sig i karga landskap där mord, kvinnohat och rasism puttrar under den tillrättalagda sociala ytan. Drag av det här finns i serien om Mårten. Serien innehåller bland annat en obehaglig Metoo-scen där en fyllbult attackerar en flicka. Här finns också rasistiska spänningar mellan invånarna i det lilla samhället där Mårten bor och ”tattarna” som bor i närheten. En annan spänning dyker upp i den sista boken i serien. Där det moderna samhället ställs mot det gamla samesamhället i norr.
Det är heller inte ovanligt att de mindre lyckligt lottade misstänkliggörs. Även om de sällan är de skyldiga.
En tydlig skillnad är alltså att samhället där Mårten bor inte är fullt lika idylliskt som städerna där Kitty och Betty bor. Här blir folk fulla, här finns folk som skiter i sina barn och här finns folk som mördar andra på grund av sin girighet. Så det är förvånansvärt mörkt, trots sin flickboksklädsel.
Mårten påminner mer om Betty än Kitty även om det finns några små skillnader. Betty har en stark moralisk kompass och är mer rättrådig än Mårten. Mårten drivs istället av sin jakt på sanningen. Och den sanningen är alltid mer komplicerad än den först verkar – baserat på att man inte ska döma boken efter omslaget. Men när Mårten väl kommit fram till lösningen på mysteriet så vacklar hon inte, hur obekväm den än kan vara.
Mörkret vägs upp med värme
Med allt detta sagt innehåller historierna om Mårten även en hel del värme. Här finns fina vänner, en snäll pappa och så finns Björn. Med honom uppstår det också några romantiska stunder som är mer välskrivna än alla de jag hittills läst i Kitty- och Bettyböckerna. Det är heller inte ovanligt att Mårten går på bal ibland.
Jag gillade de här böckerna skarpt och kan varmt rekommendera dem. Trots mörkret -på grund av mörkret. Nedan har jag rangordnat de tre böckerna. Den bästa kommer först och betygen anges inom parentes.
- Det spökar Mårten!, (4)
- Sök tjuven, Mårten!, (4)
- Tjuv ombord, Mårten!, (3)
Till detta har jag också en förfrågan. Det har varit svårt att få tag på information om bokserien. Jag hittar inget om hur många böcker som egentligen skrevs om Mårten. Jag vet heller inte särskilt mycket om Jane Mårvig (vilket jag tror är en pseudonym). Så, om du vet något får du gärna lämna en kommentar.