Flicka utan namn – Ett fall för Carina

Aldrig ska jag glömma den där gråkalla dagen i oktober. Som vanligt hämtade min bästa kompis Petra mig till lunchen, och det var meningen att vi skulle äta på Tempo. Men det var lång kö där, så vi gick till grillkiosken i korsningen Kungsgatan – järnvägen.Jag önskar att vi inte hade gjort det… Vid vägskälet…