Efter Birger och Bo var det slutligen Bertils tur att ta över ledarskapet av B. Wahlströms förlag. Han skulle också bli den sista Wahlströmaren att driva bokförlaget.

Ryktena hade pågått ett tag när nyheten slutligen kom. Bertil hade slutligen beslutat sig för att sälja familjeföretaget. Året var 2006 och det hade gått över hundra år sedan hans farfar grundade företaget.

Myten om Förvärva, ärva och fördärva

Inom företagsekonomin finns det en vedertagen myt kring familjeföretag, ”Förvärva, ärva och fördärva”. Den går ut på att den första generationen består av en driftig entreprenör – hen bygger upp företaget. Den andra generationen ärver och förvaltar företaget och den tredje fördärvar det. Vid närmare eftertanke är det nog lite mer komplicerat än så. Över tid är de flesta familjeföretag mer framgångsrika än vanliga företag. De senaste hundra åren har dessutom den snabba utveckligen, både när det gäller teknik och samhälle ändrat förutsättningarna också.

När Bertil sålde företaget förklarade han att det berodde på att ingen av barnen ville ta över efter honom. Han var då 63 år och fullgjort sin plikt.

– Jag är 63 år och hade tänkt att gå i pension vid 64. Nu sker det ett år tidigare men helt enligt plan. I övrigt ska jag förvalta pengarna vi får vid köpet och sitta kvar i en del styrelser där jag sitter i dag.

Efter sig lämnade han absolut inte fördärvat företag. B. Wahlströms var en av de verkliga dominanterna, speciellt när det gäller barnlitteratur.

En annan tid

Wahlströms glansperiod är ändå mellan 50- och 70-talet. Bertil tog över verksamheten 1981 samtidigt som ungdomsböckerna på riktigt började bli utkonkurrerade av tv:n och olika tv-serier. Det var Columbo, V, Dallas, Macahans och senare Beverly Hills. Det var också dataspel och videofilm. Vem hade tid att sätta sig ner och läsa en bok då? Stratemeyersyndikatet hade samma problem.

Under åttiotalet införs ändå en del förändringar under Bertils ledning. Begreppet ”flickböcker” tas bort. Däremot försvinner inte det röda och gröna ryggarna. De finns kvar men alla kallas för ungdomsböcker.

I början av 90-talet ändrar man också på böckernas utformning. Gamla böcker får nya omslag och böckerna görs om i ett plastigare format. Den klassiska tygryggen försvinner i samband med det.

De röda och gröna ryggarna går sedan helt i graven 2012 med bok 3328, ”Vi ses – lova det” av Pernilla Gesén.

Året därpå köpte Massolit förlag B. Wahlströms av Ica-förlaget. Några år senare såldes det ytterligare en gång. Den här gången till Storytel. 2018 såldes det ytterligare en gång, nu till Norstedts förlagsgrupp som äger förlaget idag.

Under tiden njuter Bertil av sin pension som inte har inneburit att han ligger på latsidan. Bertil har blivit entreprenör på äldre dagar. Bland annat inom byggbranschen. Vid försäljningen av bokförlaget valde även familjen att behålla Förlagssystem som arbetar med att distribuera böcker.

– Förlagssystem har familjen bestämt sig för att satsa på och vi har kvar vårt intresse i internetbokhandeln, sa Bertil i samband med försäljningen 2006.

Slutord

Trots all den kritik som B. Wahlströms fick utstå måste det sägas att böckerna betydde mycket när det gällde att locka och inspirera de generationer som läste dem, till att fortsätta läsa.

Jag skulle också vilja nämna ett roligt projekt som jag hittade i samband med skrivandet av den här artikelserien. På Serielagrets sida försöker de nämligen samla alla böcker som B. Wahlströms givit ut. Frossa bland omslag eller hjälp dem att hitta något som de saknar.

Jag skulle också vilja nämna Jonny Nilssons sida som berättar mer om B. Wahlströms ungdomsböckers historia genom tiderna.