Av någon anledning tänker jag att omslaget till ”Kitty och spöket på Stora Skuggan” är ett av de mesta Kittyomslagen. Det är ett sånt typiskt omslag, som innehåller det mesta som en Kittybok gör. Den säger också en hel del om om vem Kitty är. Hon räds inte att gå in i spökhus. Omslaget bygger givetvis på det amerikanska originalomslaget, som de flesta av de tidiga svenska omslagen gör.
Här kommer de andra ländernas tolkningar av boken.