Med nöd och näppe lyckas Kitty undvika att köra på en katt. Den visar sig senare tillhöra en Miss Carter. En rar dam med förkärlek för katter. Grannarna är däremot inte alls lika förtjusta i dem. I nästa sekund kommer de nämligen knackandes på hennes dörr. Katterna måste väck, menar dom. Mr Bunce verkar mest upprörd och fortsätter med att anklaga henne för ännu värre saker.
– Det är ni som är ansvarig för att ha påskyndat Gus Woontons död, sa han kyligt.
Kitty som har fattat tycke för damen åtar sig snabbt att försöka reda ut vad som egentligen har hänt. Vem är egentligen Gus och vad hände honom?

Den här boken utspelar sig i Berryville, River Heights och New York. I början av berättelsen träffar Kitty en före detta skådespelerska, Miss Carter. På äldre dagar har hon dragit sig tillbaka tillsammans med sina tjugofem katter.

– Det förvånar mig knappast att grannarna protesterar, anmärkte Carson Drew. Tjugofem katter är ungefär tjugofyra för mycket.

Kitty, George, Bess och Carson kommer genom boken att göra sitt bästa för att hjälpa den rara damen. Trots att kidnappningar och mystiska män kommer att stå i deras väg.

Hårt kritiserad

Mildred Wirt Benson skrev den här boken 1939. Det finns också en reviderad version som kom 1970. Den har en helt annan historia vilket förmodligen beror på att Mildreds version är fullproppad med obehagliga stereotyper. Det gäller ”negrer” och personer med förståndsnedsättningar. Till den reviderade versionen tog man också bort rökelser som figurerar i den äldre versionen. Det ansågs för drogigt i 70-talets USA där allt fler experimenterade med både det ena och det andra.

Ett riktigt klavertramp

Alltså till en början är historien väldigt spretig. Det börjar med en jäkla massa katter, och sedan är det den här pojken Gus och Mr Bunce. Kitty och kompisarna steppar och fröken Carter håller på att bli utfattig, samtidigt som hon tar hand om en lovande skådespelerska. Sedan dyker två andra obehagliga typer upp, det blir sjöbrott och seans och sedan drar alla till New York.

Värt att notera är att det är en av de böcker där Kittys ålder nämns. Hon beskrivs som 16. Den åldern höjs i senare böcker.

Jag hade önskat en bättre sammanhållen historia där de inte kändes som författaren bara plockade in det ena att lägga på det andra. Utan en tanke på om det verkligen går ihop. Jag hade också önskat att de hade gjort en mer direkt översättning av titeln. ”Kitty och de klapprande klackarna” hade väl inte varit så dumt?

När detta dessutom blandas ihop med stereotyper så går det faktiskt inte. Måttet rågas  när det påstås att en operation återställer killen med kognitiv funktionsnedsättning. Det går inte och påståendet är ett riktigt lågvattenmärke. Det bli en etta för denna obehagliga historia.

Bäst och sämst *Spoilervarning

Sämst: Djur i bur.
Bäst: All härlig golfaction.

Övrig information

Antal sidor: 188
Andra upplagan
Tryckt i Stockholm, 1960
Bokomslag: Bertil Hegland
Boknummer Wahlströms: 1019-1020
Upplagor:
1 – 1960
8 – 1974
10 – 1978
11 – 1980
12 – 1985

Originaltitel: The Clue of the Tapping Heals
Utgivningsår i USA: 1939
Bokens olika omslag.

Föregående bok: Kitty och ruinens hemlighet
Nästa bok: Kitty och koffertens hemlighet (och världskrigets effekt)