Kitty får höra talas om ett fartyg som förlist utanför Cartagena i Sydamerika med en last av dyrbara tyger. Ingen människa kom till skada och förlusterna täcktes av försäkringar. Men det är något som inte stämmer. Fartyget skulle inte ha befunnit sig i närheten av Cartagena. Det skulle ha tagit en helt annan rutt. Kitty anar ugglor i mossen.
Carson Drew behöver hjälp med ett fall och frågar givetvis sin Kitty om hon är intresserad. En av Carsons gamla vänner har bett honom om hjälp. Ett av fartygen som förliste innehöll värdefulla tyger som han behövde till sitt företag. När han sedan får höra att fartyget inte skulle vara där det förliste blir hans misstänksam. Givetvis tar Kitty sig an fallet. Det kommer att leda rakt i armarna på skurkarna som bestämmer sig för att både hypnotisera och kidnappa henne. Dessutom är hon helt ensam. Det finns ingen George, Bess eller Ned som kan komma till hennes undsättning. Men det finns en katt.
Boken
I USA kom den här boken ut 1984 och jag hittar inga uppgifter om vem som egentligen skrev den. Däremot skrevs den först med Hardybröderna i huvudrollen. Och sedan valde man av någon anledning att skriva om den med Kitty. Varför vet ingen men många menar att det märks när man läser dem. Kitty är lite annorlunda. I den här boken är det kanske särskilt märkbart eftersom ingen av hennes vänner är med.
Boken utspelar sig mest i trakterna kring Cartagena i Colombia.
Hon gör även lite snabbvisiter i både Phoenix och San Francisco. På det sistnämnda stället firar hon även in det kinesiska nyåret.
Vi får också bekräftat att det inte är något fel på Kittys spanska. I ”Kitty och den svarta gamen” påstods det nämligen att den var begränsad.
Och sist men inte minst får vi veta att Kitty kan navigera efter stjärnhimlen.
Slutsats och betyg
Nog är det kanske så att Kitty inte är sig helt lik i den här boken. Även om jag egentligen tror att det mest handlar om att hennes entourage inte är med. Inga av hennes vanliga vänner finns med att bolla tankar med. Så kvar är ”bara” Kitty och jag tycker faktiskt att det räcker rätt så långt. Hon är driftig, smart och alldeles tillräckligt själv.
Jag gillar också mysteriet och boken är upplagd lite annorlunda än många andra. Skurken avslöjas tidigare än vanligt och sedan handlar de sista spännande sidorna om hur Kitty kan undkomma och samtidigt sätta dit hen. Hon blir nämligen kidnappad rätt så tidigt i boken.
Miljön är också bra och man får en bra känsla för den genom scenen med den vita åsnan. Kitty utför också en hel del eget detektivarbete. Hon löser problem och hittar lönnrum.
Allt som allt har jag inget att klaga på och jag ger faktiskt den här boken en svag femma.
Bäst och sämst *Spoilervarning
Sämst: Det är kanske lite luddigt vad som egentligen händer med skurken på slutet.
Bäst: Boken känns ovanligt luftig på något vis. Jag tror det beror på att den bara handlar om Kitty. Dessutom är jag väldigt svag för omslaget till den här boken. Jag tycker det är snyggt! 😀
Lyssna på det första kapitlet:
Övrig information
Antal sidor: 189
Första upplagan
Tryckt i Falun, 1987
Bokomslag: Hector Garrido
Boknummer Wahlströms: 2435
Upplagor:
1 – 1987
2 – 1992
3 – 1997
Originaltitel: The Emerald-eyed Cat Mystery
Utgivningsår i USA: 1984
Bokens olika omslag.
Föregående bok: Kitty och videomysteriet
Nästa bok: Kitty och golfmysteriet