Kitty, Bess och George åker till New Orleans för att delta i Mardi Gras-firandet och hjälpa till med renoveringen av en gammal teaterbåt. Problemet är att båten verkar vara hemsökt av spöken, eller är det pirater? Kitty tar itu med mysteriet och det måste lösas innan firandet drar igång på allvar.
Här kommer ytterligare ett mysterium som utspelar sig i New Orleans. Nyligen skrev jag ju om datorspelet Legend of the Crystal Skull där Kitty är på jakt efter en kristalldödskalle i samma stad, också i samband med Mardi Gras. New Orleans är ju väldigt tacksamt med sin historik av svart magi och voodoo. Det är klart att det finns massor med mysterier för Kitty att lösa där. Bara hon lyckas ta sig dit. Tidigt i den här boken blir nämligen Kittys bil stulen av en mystisk tjuv.
Mot slutet av boken dyker även flickornas pojkvänner upp. Ned, Bert (Burt) och Dave och alla blir väldigt glada. Det beskrivs på det här uttömmande sättet. 😀
Juanita Havers är ytterligare kusin med Bess och George och det är hennes familj som har bjudit över flickorna. De vill nämligen ha Kittys hjälp.
När flickorna anländer visar det sig att Juanita är på väg att förlova sig med Alex Upgrove som hon lämnat Charles Bartolome för. Förlovningen ska utlysas på Mardi Gras, på teaterbåten. Det är tanken.
Här kan du lyssna på det första kapitlet i boken:
Mardi Gras 1957 och Kitty slimmas ner
”Kitty och den mystiska teaterbåten” är egentligen skriven av Harriet Statemeyer under pseudonymen Carolyn Keene. Den skrevs 1957 och är den 35:e boken i ordningen, både i Sverige och i USA.
Som jag nämnde tidigare utspelar sig boken i New Orleans i samband med Mardi Gras firandet (som benämns som fettisdagsfirandet i den svenska översättningen av boken). Lustigt nog har jag hittat lite journalfilm från firandet 1957. Så det är bara att föreställa sig Kitty någonstans i mängden av människor. 🙂
Boken innehåller också en mängd information om New Orleans och dess historia.
En annan intressant sak med den här boken är att det är den första av de klassiska böckerna som inte reviderades. Istället har den 20 kapitel från första början. Alla originalböcker dittills hade haft 25 kapitel. Så från och med den här boken blir 20 kapitel den nya standarden.
Det faktum att den inte reviderades innebar tyvärr också att de rasistiska stereotyperna finns kvar. Rent konkret handlar det om att svarta personer omnämns med n-ordet. De nedvärderas inte nödvändigtvis. Kitty är vän med dem och behandlar dem med respekt. Några är tyvärr tjänare, andra inte. Så det ser illa ut. Speciellt det faktum att de är svarta påpekas onödigt ofta. Som här:
Boken hade onekligen kunnat behöva en uppfräschning när det gäller de här bitarna och det finns förmodligen i senare utgåvor.
Slutsats och betyg
Jag gillar verkligen den här boken, både miljön och mysteriet. Även om upplösningen är lite svag – varför flyr skurken dit han gör? Det är lite korkat.
Trots det hade jag varit öppen för att ge den här boken en femma. Den har allt som en Kittybok ska innehålla – hemliga gömmor, en skatt, spöken, pirater och lite historia. Bra grejer!
Det som gör att jag ändå inte skulle känna mig bekväm med att ge den en femma är rasismen. På grund av den blir det ”bara” en fyra.
Bäst och sämst *Spoilervarning
Sämst: Rasismen.
Bäst: Miljön – New Orleans är alltid en bra bakgrund. Dessutom gillar jag att Kitty börjar bli lite mer modern på något vis. Jag ser inte nödvändigtvis min mormor som ung framför mig när jag läser.
Övrig information
Antal sidor: 187
Första upplagan
Tryckt i Falun, 1970
Bokomslag: Rickard Lüsch
Boknummer Wahlströms: 1512-1513
Upplagor:
1-5 – 1970
6 – 1973
7 – 1976
8 – 1978
9 – 1981
10 – 1985
Originaltitel: The Haunted Showboat
Utgivningsår i USA: 1957
Bokens olika omslag.
Föregående bok: Kitty och fönstermysteriet
Nästa bok: Kitty och vita vålnaden