En hipp dansklubb har öppnat i River Heights och Kittys gamla skolkompis Laurie har börjat dejta dess ägare, Jon. Han är även DJ på klubben och alla flickors favorit. När Laurie sedan får ett mystiskt hotelsebrev drar mysteriet igång. Brevet följs av ett mordförsök och Kitty tar upp jakten på förövaren. Men vem kan det vara?

Strax hittar Kitty gamla kärleksbrev till Jon från någon annan flicka. Det visar sig dessutom att han har ett mörkt förflutet. Är han verkligen den drömkille han utger sig för att vara?

Boken

Det här är den 37:e boken i Nancy Drew Files-serien och den gavs ut 1989. I slutet av 80-talet gick det lite inflation i utgivningen av Kittyböcker. Gissningsvis gjorde det att man i Sverige inte valde att ge ut alla. Det här är en av alla de böcker som inte översattes till svenska.

Tidens anda gör sig verkligen påmind i den här serien. För några böcker sedan tog Kitty arbete som VJ på en musiktevekanal. Strax innan dess sprang hon på en DJ på en radiostation. Utöver det har en och annan rockstjärna förgyllt olika mysterier och i den här historien bjuds vi på ytterligare en DJ. Skulle man kunna säga att de var sin tids influencers?

Klubben påminner mig om filmen ”Less Than Zero” som är samtida. Även om den filmen (baserad på Brett Easton Ellis bok) handlar om något helt annat än den här Kittyboken. Liknelsen gäller enbart estetiken.

Det är inte i varje mysterium som Kitty går undercover. Men här gör hon det. För att försöka lista ut vem skurken är tar hon jobb som servitris på Jons klubb.

Som vanligt är Kitty övertygande på allt hon tar sig för.

Sedan dyker även Brenda Carton upp – Kittys rival om att vara talangfullast i River Heights. De gick även i samma skola som yngre och där ska även Laurie ha gått. Även om hennes namn aldrig har nämnts hittills. Till skillnad från Brenda kommer Laurie och Kitty väldigt bra överens. Kitty tar sig an fallet för att hon är rädd om Laurie.

Slutsats och betyg

Det var ett tag sedan jag läste en riktigt bra bok i Filesserien. Inte för att den här är dålig. Generellt gillar jag nämligen de här böckerna. Kitty är lite äldre och mognare, liksom hennes vänner. Sedan gillar jag hela 80-tals känslan. Så det blir lätt nostalgiskt.

Trots att det här inte är en bok som sticker ut så håller den ändå måttet. Kitty går undercover och brandscenen bjuder på drama. Det är nog främst själva mysteriet som inte riktigt håller standarden. Tidigt listade jag ut vem skurken var. Resten var bara teknikaliteter…

Men, det är lagom trevlig läsning ändå och jag ger den en stark trea i betyg.

Bäst och sämst *Spoilervarning

Sämst: Att skurken var rätt så uppenbar.
Bäst: Alltså klänningen på omslaget!

Övrig information

Antal sidor: 156
Utgivare: Simon & Schuster
Utgivningsår: 1989
Bokens olika omslag: Jag hittade bara det amerikanska.

Föregående bok: Over the Edge
Nästa bok: The Final Scene
Ingår i Nancy Drew Files-serien