Av många betraktas 70-tals serien om Kitty Drew och Bröderna Hardy som den mest lyckade gestaltningen av Kitty. Idag har serien blivit en klassiker, trots att den inte kom till Sverige förrän på 90-talet och trots att den las ner efter bara tre säsonger. Senare beskrev en av de ansvariga nedläggningen som sitt livs största misstag.

Från idé till handling

Under de tidiga 70-talet hade tevebolaget något av en storhetstid. Under kort tid hade de tagit fram den ena succén efter den andra. Bland annat Charlies Änglar och Leverne & Shirley. Båda blev framgångsrika även i Sverige.

Joyce Brotman och Arlene Sidaris var producenter under den här tiden. Inför julen 75 hade Arlene köpt en bunt Kitty Drew kokböcker som hon skulle ge bort. ”Vad sjutton hände med Kitty”, undrade hon. Därmed föddes idén till en ny serie om Bröderna Hardy och Kitty.

Produktionsbolaget Universal Television nappade men de behövde också Harriet Adams godkännande. Harriet som drev Stratemeyersyndikatet och ägde rättigheterna till både Kitty och Bröderna Hardy hade vid det här laget hunnit bli 83 år. Hon var också tveksam till idén eftersom varken Kittyfilmerna från 30-talet eller de tre serier som gjorts om Bröderna Hardy (inklusive en animerad version) hade blivit några särskilda framgångar.

– Vi ville inte vara sexiga, och vi ville inte ha våld, för att hon ville skydda hennes karaktärer och hennes inställning till böckerna, berättade Arlene.

Joyce och Arlene lovade att bibehålla alla de värderingar som karaktärerna stod för och därmed var Harriet också med på tåget.

Sedan gick det snabbt. Serien pitchades för ABC i september, 1976. Producenterna sa att bröderna skulle vara som ”Butch Cassidy and the Sundance kid”, fast bröderna Hardy. ABC nappade och ville att de skulle göra Kitty också. Pilotavsnittet spelades in under 24 timmar. ABC valde att gå vidare med serien och bestämde att den skulle börja sändas redan i januari 1977.

Huvudproducent för serien skulle Glen A. Larson bli. Han hade tidigare jobbat ihop med kompositören Stu Phillips som han gav i uppdrag att göra en passande signaturmelodi. Sedan gällde det att hitta rätt skådespelare för de olika rollerna.

”En ung David Cassidy”

I början av 70-talet var David Cassidy många flickors stora idol. Han hade blivit populär genom serien ”The Patridge family”. När producenterna skulle tillsätta rollerna i den nya serien ville de ha ”en ung David Cassidy”. Det hittade honom i Davids yngre halvbror, Shaun.

Han var så söt och trevlig, berättade Joyce efteråt.  I motsats till många barn som har kända föräldrar hade Shaun sitt huvud rätt påskruvat. Han hade lärt sig kändiskapets baksida och fallgropar från sin familj.

Shauns föräldrar var skådespelarna Shirley Jones och Jack Cassidy.

Att hitta vem som skulle spela Frank Hardy skulle visa sig svårare. Så här minns Parker Stevenson det i en intervju.

– Som jag kommer ihåg det, blev Shaun anställd ganska tidigt i processen – han var en av de första personerna som de träffade. Sedan hade de problem med att casta Frank, och då de flög mig ner mig till L.A. Jag tror faktiskt att jag var den sista personen som testades när jag läste mot Shaun. Han var bara 17 under auditionen och kunde inte ens arbeta hela tiden på grund av fackföreningsrestriktioner. Vi var väldigt olika, men ändå kompatibla – och det är vi fortfarande! Sedan gick serien jättebra. Till stor del beror nog det på Shaun och hans musikkarriär.

Som Joyce beskrev det så visste de på en gång att de hade hittat sin Frank när de såg Parker och Shaun tillsammans. Själv tänkte Parker att rollen skulle vara ett bra gig vid sidan av studierna. Han hade nämligen planer på att läsa ekonomi på collage.

Problemet kvarstod med att hitta vem som skulle spela Kitty. ”Alla har ju en mycket mer bestämd bild av hur Kitty ser ut och är”, sa Joyce.  Därför föll många bort för att de var för korta, för blond, för rödhåriga och så vidare.

Jamie Lee Curtis försökte knipa rollen men den gick istället till Pamela Sue Martin. När de hittade henne var alla nöjda. Pamela var tidigare mest känd från ”SOS Poseidon”, en av 70-talets mest framgångsrika katastroffilmer. Där spelade hon bland annat mot Gene Hackman. Senare skulle hon kanske bli mest känd för att spela den bitchiga dottern Fallon i Dynasty.

Jamie Lee Curtis återkom senare i ett av Kittyavsnitten, tillsammans med Robert Englund avsnittet ”The Mystery of the Fallen Angels”.

Seriestart

Serien hade premiär den 30:e januari 1977. Tanken var att serien skulle ingå i ABC:s familjetimme som startade klockan sju varje söndag. Där konkurrerade serien mot ”60 minutes” och ”The Wonderful World of Disney” på grannkanalerna. Ett inte helt lätt motstånd. Man kan inte säga att ”The Hardy Boys/Nancy Drew Mysteries” krossade allt motstånd men det gick inte dåligt heller. Första säsongen sågs av över 17 miljoner tittare, andra säsongen av nästa 16 och sista säsongen sågs av 13 miljoner.

Andra karaktärer

Under den första säsongen handlade vartannat avsnitt om Bröderna Hardy och vartannat om Kitty. Från böckerna deltar har karaktärerna Ned, Carson och George följt med. Hanna är inte med alls och Bess dyker upp i andra säsongen. Sedan känner man igen Kitty från böckerna. Många menar att det här är den bästa tolkningen av Kitty som gjorts på film eller TV.

Carson känns också igen. Många kritiserade 30-tals-Carson för att inte vara tillräckligt stöttande av Kitty, som han är i böckerna. Det problemet finns inte här. Här har Carson inga problem med Kittys förkärlek för att lösa mysterium.

Sedan skiljer sig Ned och George åt från hur de beskrivs i böckerna. I serien arbetar Ned för Carson. Han är hemligt kär i Kitty för Kitty verkar inte ha tid för det där med kärlek. I böckerna är Ned också något av en jock/sportig kille men i serien är han snarare lite nördig, med glasögon och allt. Personligen gillar jag TV-versionens Ned mer. Detsamma gäller inte George. I serien  har hon nämligen förvandlats till något av en Bess, vilket känns väldigt märkligt. Det är hon som tycker att allt är läskigt och obehagligt. George ska ju vara den som alltid hakar på och när Kitty hamnar i trubbel är det George fysiska styrka som hjälper Kitty. Kort sagt är George är seriens svaga länk.

I vinjetten till serien (kan ses på youtubelänken nedan) kan man se olika bokomslag från de verkliga böckerna. Både Kitty- och bröderna Hardy-böcker. Däremot bygger inget avsnitt direkt på någon bok. Att de har tagit inspiration från dem råder det däremot inget tvivel om. Ett riktigt Kittymysterium ska innehålla hemliga lönnrum och mystiska skatter och det gör de flesta avsnitten.

Kända gästskådespelare

Ett antal kända skådisar dök också upp i serien som bifigurer. Bland annat sångaren Ricky Nelson, Bernie Taupin (Elton Johns samarbetspartner), Jaclyn Smith (Charlies änglar), Robert Wagner (Skådespelare) och Ray Milland. Sedan deltog även en hel del skådespelare som skulle slå igenom senare. Förutom Jamie Lee Curtis och Robert Englund kan man även hitta Rick Springfield, Melanie Griffith och Kim Cattrall i några av rollerna.

Mottagande

Det skulle snart visa sig att Shaun Cassidy blev många flickors favorit i programmet. Han var söt och så sjöng han så bra. Nedan sjunger han ”That’s Rock ’N Roll” från andra säsongens ”Hardy Boys and Nancy Drew Meet Dracula”. I det avsnittet möts även Kitty och bröderna Hardy för första gången.

Att blanda in sång visade sig vara ett framgångskoncept. Kitty sjunger förvisso aldrig, men George drar sig inte för att kliva upp på scenen i ett annat avsnitt.

I slutet av 60-talet hade feminismen fått ett nytt genomslag. Därför fanns det ett nytt utrymme för tuffa kvinnor som själva var starka, sexiga eller roliga. Som Charlies änglar eller Leverne & Shirley. Problemet med Kitty var att hon i förhållande till dem framstod som färglös och tråkig. Harriet hade ju bestämt sagt ifrån när det gällde att göra Kitty sexig. Resultatet blev att hon inte ens var ihop med Ned. I bröderna Hardys del av serien flirtas det däremot friskt med det motsatta könet.  Så varför skulle man titta på Kitty.

Bröderna Hardy blev mycket populärare än Kitty. Vilket gjorde att ABC ville fokusera mer på dem. Så i säsong två slogs avsnitten ihop och Kitty börjar ätas upp av bröderna Hardy. Allteftersom Kittys roll blev mindre hoppade Pamela Sue Martin av projektet. Sista gången hon syns som Kitty i serien är 1 januari 1978.

– Jag tänker inte forma min karriär efter de människor som tittat på Nancy Drew, sa Pamela Sue Martin. Det skulle bara vara bra att spela prostituerad eller någon helt annan typ av karaktär. Det skulle inte alls skada min relation med publiken.

I juli samma år ställer hon upp som Kitty på omslaget till Playboy. Rubriken löd ”TV’s Nancy Drew Undraped” och Harriet satte nog kaffet i vrångstrupen när hon fick reda på det. Hon funderade på att stämma Pamela Sue men beslöt sig istället för att satsa pengarna på en kampanj där hon tog avstånd från sexifieringen av Kitty.

– Jag tyckte att det var en stor förlust när vi förlorade Pam, sa producenten Andrew Mirisch efteråt. Pam var så övertygande, hon blev verkligen Nancy Drew.

1981 fick Pamela Sue ändå sin vilja igenom. Hon fick spela något helt annat i Dynasty och Fallon Carrington Colby. Fallon var så långt i från Kitty man kan komma. Sexig, duperande och ond. Det var kanske vad hon behövde göra för att tvätta bort den helyllestämpel hon fick av att spela Kitty.

Bröderna Hardy fortsätter

Efter Pamelas avhopp tog Janet Louise Johnson över rollen som Kitty. Hon hade inte rollen särskilt länge. I den tredje säsongen var Kitty inte med alls. Bröderna Hardy hade tagit över allt.

Samtidigt som serien om Bröderna Hardy pågick slog Shaun Cassidy igenom som popartist på riktigt. Utför hotellen där Shaun bodde brukade hundratals flickor skrika efter honom.

1977 hade han släppt sin skiva “Shaun Cassidy,” som bland annat innehöll listettan ”Da Doo Ron Ron Ron”. Det ledde också till att han nominerades till en Grammy i kategorin bästa nya artist, 1978. Trycket var enormt.

När den sista säsongen av Bröderna Hardy drog igång hade producenterna bestämt sig för att göra serien lite mörkare. I början är pojkarna väldigt helylle och fina.

– Vi gjorde dem lite smutsigare. Dom var lite för ”rena” i början. Sen satte vi på dem lite mer använda Levis än helt nya, direkt från hyllan-kläder som de hade innan, berättade Andrew Mirisch i en intervju senare.

Det första avsnittet, ”The Last Kiss of Summer” var också mörkt. Där gifter sig Joe med sin flickvän Jamie, men strax efter vigseln blir hon ihjälkörd av ett rattfyllo. Joe blir besatt av att sätta dit honom. Avsnittet brukar rankas som det bästa avsnittet av dem alla. Avsnittet innehåller också en scen när Frank luras att surfa bland hajar. Vilket var en flirt med ”Hajen 2” som precis haft premiär.

Sedan dippade kvalitén på avsnitten och plötsligt bestämde sig ABC för att lägga ner programet.

– ABC hade haft så många framgångsrika serier att de blev giriga, förklarade producenten Glen A. Larson efteråt.

Så fort serien las ner tappade de hälften av sina tittare på söndagar. De skulle ta bolaget flera år innan tittarna hittade tillbaka.

– Våra siffror var bra, sa Arlene Sidaris. När det kom till antalet brev från fans och försäljning av böcker så gick det bra. Men ABC kollade inte på det. Trots alla undersökningar och alla pengar de la ner på det så fick de aldrig denna sanna bilden av vilken succé de verkligen hade.

Så gick det sedan

Pamela Sue Martin spelade Fallon i fyra säsonger. Sedan hoppade hon av även den rollen. Sedan dess har hon dykt upp i lite serier här och där, bland annat ”That 70’s show” och senast i filmen ”My Christmas Prince” från 2017. Men hon har aldrig haft lika stora roller som Nancy och Fallon. Idag bor hon i Idaho där hon driver en teater.

Shaun Cassidy la ner både popkarriären och skådespelarkarriären strax efter att Bröderna Hardy las ner. Däremot jobbar han fortfarande i Hollywood. Idag både skriver och producerar han film och TV. Han har bland annat producerat ”Cold Case” och både skrivit för, och varit med och producerat TV- serien ”New Amsterdam”.

Parker Stevenson är den av de tre som haft den mest stabila skådespelarkarriären. Liksom Pamela Sue dyker han upp i olika roller med jämna mellanrum. Han har bland annat synts i ”Nord och syd”, ”Baywatch”, ”Melrose Place” och senast i ”Greenhouse Academy” på Netflix. Vid sidan av skådespelarkarriären sysselsätter han sig också som fotograf. Han har dessutom bibehållit sin vänskap med Pamela Sue som han också spelade emot i ”My Christmas Prince”.