Åtta år efter att den första boken om Kitty släptes i USA kom den första filmen om allas vår bästa amatördetektiv. Den baserades fritt på Kitty och armbandsmysteriet. Väldigt fritt. Det hindrar ändå inte Kittys premiär på vita duken från att vara en rätt så behaglig upplevelse. Trots att vissa personer knappt känns igen.
Året innan hade Warner Bros. köpt filmrättigheterna till serien om Kitty av Stratemeyersyndikatet. Enligt uppgift för motsvarande 550 000 kronor. Vid den här tidpunkten hade filmbolaget stor framgång med filmerna om Torchy Blane – den smarta blondinen. Torchy var en reporter ständigt på tårna och filmerna om henne var en skön mix av mysterium, action, äventyr och humor. På samma sätt ville de komponera filmerna om Kitty.
Bonita Granville
1936 hade den talangfulla Bonita Granville Oscarsnominerats för sin roll i filmen ”De tre”, bara 13 år gammal.
I den filmen spelar hon en rätt så elak flicka. Två år senare erbjöds hon rollen som Kitty.
Trailer
Nancy Drew… och armbandsmysteriet
För att göra filmerna rappare och mer moderna tog sig Warner Bros. vissa friheter när det gällde historien och karaktärerna. Nancy Drew… Detective bygger som sagt på ”Kitty och armbandsmysteriet”. I den löser Kitty mysteriet tillsammans med Helen, Carson och så figurerar hushållerskan Hannah. I filmen är Helen borta. Hon har i princip ersatts av Ned Nickerson som bytt förnamn till Ted. I boken har Kitty och Ned inte träffats än men i filmen bor Ted granne med Kitty och de känner varandra väl.
Hannah är också borta. Hon har ersatts med en lättskrämd person vid namn Effie. Hon påminner om Hannahs systerdotter, med samma namn, som figurerar i några av böckerna.
Filmen bjuder också på ett tillskott i form av Tweedy som gestaltar en småklantig polis i samma andra som Kling och Klang.
Boken börjar med att duvan dimper ner från skyn och därifrån börjar mysteriet.
Filmen börjar med att en gammal dam (mrs Granville) vill donera pengar till Kittys skola men sedan försvinner hon mystiskt och Kitty beslutar sig för att ta reda på vad som egentligen har hänt. Till sin hjälp tar hon Ted.
I övrigt är boken och filmen rätt så lika. (Även om slutet i boken är något mer bombastiskt än i filmen.)
Och sedan har vi Kitty själv.
Till skillnad från böckerna om Kitty har filmerna (och tv-serierna) om henne aldrig nått motsvarande framgång. Det verkar bero på att många trogna fans blir besvikna på att Kitty inte är som de föreställt sig. Som hon är i böckerna. Domen blir alltid hårdare.
Enligt min mening gäller det även Bonita Granvilles tolkning. Fast det har eventuellt mer att göra med manus än hennes skådespelarinsatser. Hon är liksom mycket ivrigare och påstridig än vad Kitty är i böckerna. Dessutom kör hon en hel del med stackars Ted, för den komiska effekten. Men resultatet blir att hon verkar mer osympatisk än vad hon är i böckerna.
En angenäm upplevelse ändå
Ändå gillar jag ”Nancy Drew… detective”. Det är full fart med biljakter, mystiska män, duvjakt, den klantiga polisen och Frankie Thomas. Hans Ted Nickerson är fullkomligt briljant. Han äger varje scen.
Bonita är heller inte helt ocharmig. Även om hennes Kitty inte är snällast i stan så driver hon på historien bra och hennes samspel med Frankie funkar fint.
På minussidan finns Carson och Effie som verkar vilja hålla Kitty tillbaka mer än de behöver. Effie är irriterande lättskrämd och skör.
Det blir en svag fyra i betyg.
Högt samlarvärde – kuriosa
I samband med att filmen gick upp på bio i USA släptes även ett specialomslags till boken som filmen baserades på (”The Password To Larkspur Lane”). Enligt Nancydrewsleuth och Series Books for Girls är det här pappret ett av de högst värderade samlarsakerna man kan ha i Kittyväg, värt tio tusentals kronor.
Bäst och sämst *Spoilerallert
Sämst: Jag gillar inte Effies fumlande.
Bäst: När Ted klär ut sig till sjuksköterska. Han blir riktigt söt.
Filmen finns att se både på Youtube och via den här länken: