Åh nej, tänkte Kitty när hon tittade ner i den tomma bänken. Breven från hennes kompis i England är borta! Och hon som hade tänkt använda frimärkena till sin skoluppgift – en affisch om brevvänner.
Snart är det föräldrakväll på skolan, och då ska alla barnen i klassen visa upp sina affischer. Om Kitty inte hittar breven snabbt har hon ingenting att visa upp. Har någon stulit dem? I så fall vem? Och varför?
I den här boken får Kitty, hennes klasskompisar och läsaren lära sig mer om hur postsystemet fungerar. Alla barnen har nämligen fått i uppgift att skriva ett brev till någon och sedan göra en affisch baserat på svaret. Kitty tänker basera sin affisch på sin brevväxling med sin engelska brevvän Pamela och frimärkena skulle ha blivit pricken över i.
En av de misstänkta är Phoebe som fick sin affisch nedstänkt med färg av Kitty. Det hela var en olyckshändelse men Phoebe blev märkbart sur. Dessutom är hon kompis med Brenda som ju aldrig har gillat Kitty.
Boken
I USA gavs den här boken ut redan 1996 och det är den elfte boken i serien om Lill-Kitty. En serie som riktar sig till en yngre publik än de ”vanliga” Kittyböckerna.
I boken dyker en hel drös med bekanta ansikten upp. Det är Pamela från ”Bus eller bovar?”. Sedan dyker Kittys nemesis Brenda upp, liksom Mike Minelli som alltid har något bus på gång.
I boken får vi också lära oss hur Kitty blev sin pappas lilla smultron. 😀
Slutsats och betyg
Efter att ha läst ett par mediokra Lill-Kittyböcker blev jag glad av att läsa den här. Mysteriet är bra, boken har pedagogiska element om post och jag känner de flesta karaktärerna sedan innan. Dessutom påminde boken mig om min egen uppväxt – när jag tog med mig mina luktsuddisar till skolan och hälften blev stulna. Det kommer jag aldrig göra om. 😉
Som liten hade jag också en massa brevvänner från runt om i hela världen. Så jag relaterar även på den punkten.
* Spoilerallert – Boken har dessutom en tydlig senmoral (som många av dessa böcker har) – att det är bättre att fråga om man får ta istället för att stjäla. Den blir dessutom bättre eftersom Kitty är offret. Sedan är hon givetvis snäll på slutet.
Jag gillar det här och det blir en femma i betyg.
Bäst och sämst *Spoilervarning
Sämst: Jag fick verkligen tänka efter för att komma på något dåligt. Därför höjde jag också betyget från min initiala fyra till en femma. Nåväl, jag hade kanske velat känna mer när Kitty blir av med breven – att hon verkligen, verkligen blev ledsen/besviken.
Bäst: Mikes monsterfrimärken. Jag tycker dessutom att monster som frimärksmotiv är en riktigt bra idé.
Övrig information
Antal sidor: 92
Första upplagan, andra tryckningen
Tryckt i Finland, 2000
Bokomslag: Aleta Jenks
Illustrationer: Anthony Accardo
Upplagor:
1 – 2000
Originaltitel: The Pen Pal Puzzle
Utgivningsår i USA: 1996
Andra omslag till boken:
Föregående bok: Iskalla knep
Nästa bok: Muffinstjuven