För att tjäna lite extrapengar över sommaren bestämmer sig Hardybröderna för att köpa en Djonk, ”Hai Hau”. Den ska fungera som färja och ta passagerare till Rocky Island. Idén är bra men bröderna springer snart på problem. Djonken råkar ut för flera sabotage och snart visar det sig att flera personer är ute efter ”Hai Hau”, men varför?
Samtidigt drabbas Bayport av ett antal stölder som involverar äldre damer och en mystisk läkare. Tant Gertrude tar upp jakten. Även Fenton Hardy är en bov på spåren. Han jagar den listiga boven som kallas för Kamelonten.
Jo, Hardybröderna får verkligen händerna fulla i det här mysteriet. Det blir sommarjobb varvat med jakten på de ljusskygga skurkarna. De måste också klura ut hur det hänger ihop med de övriga mysterierna.
Boken
Det här är den 39:e boken i serien om bröderna Hardy. Det betyder att B. Wahlströms plötsligt gjorde ett jättehopp i sin utgivning av boken. Kort sagt hoppade man över en hel drös med böcker och från och med nu följer den svenska utgivningen inte den amerikanska särskilt väl alls.
I USA gavs den här boken ut 1959 och till den svenska marknaden kom den tio år senare. Bakom pseudonymen gömmer sig James Duncan Lawrance som även skrev några böcker i Kittyserien. Men det var långt senare. 1959 var det här hans tredje originalhistoria om bröderna Hardy. Den första, ”Spöket på skelettön”, gavs ut efter den här i Sverige.
1967 hade man även planer på att lansera en ny TV-serie med bröderna Hardy. Det resulterade i ett pilotavsnitt som baseras på den här boken. Tyvärr plockades den aldrig upp av något TV-bolag. Däremot kan du se pilotavsnittet i nedanstående klipp. Tyvärr är både bilden och ljudet rätt så dåligt.
I boken köper pojkarna som bekant en Djonk. En Djonk är ett flatbottnat kinesiskt segelfartyg. Den är mycket hög i aktern och fören och den saknar köl. Istället används rodret som köl och den kan sänkas ner och höjas beroende på hur djupt vattnet är.
Det verkar som om dessa typer av båtar blev lite på modet på Stratemeyersyndikatet. Två år efter den här boken dyker nämligen en Djonk upp i en av Kittyböckerna också, i ”Kitty och drakmysteriet”. Annars minns vi väl främst Djonken från Bondfilmen ”Mannen med den gyllene pistolen”.
Slutsats och betyg
Den senaste tiden har jag verkligen uppskattat de Hardyböcker som jag läst. Fyllda med äventyr och humor. Därför blev jag lite besviken över den här boken. Och då brukar jag gilla James Duncan Lawrences böcker. De brukar ha driv och mer dialog än många andra författare. Det finns i och för sig här med och egentligen tycker jag nog att det mest är mysteriet som haltar lite. Dessutom skapar människorna i boken en enorm trängsel. Den är fylld med skurkar, poliser och vänner – alla var där. Vilket gör vilken bok som helst rörig.
Boken har ändå små detaljer som jag gillar. Som att tant Gertrude framstår som mycket snällare än normalt. Jag gillar också att hon själv utvecklar ett deckarsinne i den här boken.
På det stora hela räcker det ändå inte hela vägen och jag ger den här boken en tvåa.
Bäst och sämst *Spoilervarning
Sämst: Det långsökta i att två pojkar köper en kinesisk Djonk och startar en färjelinje, för att ha något att göra över sommaren. Var det vanligt?
Bäst: Först och främst uppskattar jag ordet Djonk. Det är roligt att säga. Sedan är det roligt att det heter junk på engelska. 😀 Sedan uppskattar jag den fina scenen när Iola äntligen ger Joe en puss:
Övrig information
Antal sidor: 188
Första upplagan
Tryckt i Falun, 1969
Bokomslag: Ola Ericson
Boknummer: 1501-1502
Upplagor:
1 – 1969
2 – 1969
3 – 1969
4 – 1975
5 – 1977
6 – 1981
7 – 1987
Originaltitel: The Mystery of the Chinese Junk
Utgivningsår i USA: 1959
Bokens olika omslag.
Föregående bok: Den sjunkna skatten
Nästa bok: Mysteriet med den gula fjädern