– Dockan! Den är försvunnen! Mamma, du måste hitta den åt Rose.
Det var Enid Struthers sista ord innan hon tragiskt gick bort. Efter sig lämnade hon sin mor som nu bett Kitty om hjälp. Skulle hon kunna hitta dockan? Det skulle tydligen finnas en ”ledtråd i det gamla albumet” som kunde vara till hjälp.

I det här mysteriet visar det sig att Enid drabbats av en fruktansvärd olycka. Först blir hon kär i en man, Romano Pepito, som hon sedan, mot sin egen familj vilja, gifter sig med. Familjen motsätter sig bröllopet eftersom han är ”zigenare”. Det hindrar inte Romano och Enid från att bli lyckliga och snart föds Rose. Sedan kommer olyckan. Av någon oförklarlig anledning lämnar Romano sin familj. Enid får svårt att försörja sig och insjuknar så snart. Innan hon dör hinner hon ändå återförenas med sin egen familj.

Strax efter Endis död avlider också fru Struthers egen man. Så när Kitty möter familjen är det bara Rose och hennes mormor. Frågan är var dockan och pappan är. Och det blir Kittys uppdrag att försöka lösa.

Svåra relationer

När den här historien skrevs de tre kvinnorna som engagerat sig mest i Kitty börjat gå varandra på nerverna. Edna Stratemeyer flyttade till Florida efter sitt bröllop och visade knappt nosen på kontoret. Vid det här laget var hon dessutom mest intresserad av de pengar som företaget genererade. Kvar på kontoret satt systern Harriet och härsknade till. Hon fick sköta allt, inklusive författaren Mildred Wirt Benson som hon tyckte levererade allt sämre manus.

De tyckte att ”Kitty och Zigenarmysteriet” var synnerligen dåligt skriven. När Mildred skickat in manuset fick en av sekreterarna läsa igenom de färska sidorna. Reaktionen lät inte vänta på sig. Särskilt besviken blev sekreteraren när hon läste om Bess och George som nästan verkade vara samma person. Var var finurligheten och entusiasmen? Hon hittade den inte hos någon, inte ens hos Kitty, som hon uppfattade som passiv.

Efter den här boken skrev Mildred bara tre Kittyböcker till. Det var liksom början på slutet.

Den röriga svenska utgivningen

Av någon anledningen valde B. Wahlströms att ge ut den här och några andra böcker i en annorlunda ordning än den amerikanska originalordningen. Varför vet jag inte men ordningen skiljer sig på följande sätt:

Den amerikanska ordningen:
Kitty och hemligheten på den gamla vinden, 1944
Kitty och murens hemlighet, 1945
Kitty och ekot i grottan, 1946
Kitty och zigenarmysteriet, 1947
Kitty och spöket på Stora Skuggan, 1948

Den svenska ordningen:
Kitty och hemligheten på den gamla vinden, 1944
Kitty och ekot i grottan, 1946
Kitty och zigenarmysteriet, 1947
Kitty och spöket på Stora Skuggan, 1948
Kitty och murens hemlighet, 1945

Rasism, kusiner och slutbetyg

Alltså mina förväntningar på den här boken var nog en blandad mix. Med tanke på hur de gamla böckerna har behandlat olika etniska grupper anade jag genast oro, bara av titeln.

Men bara för att Zigenare, eller Romer, har omskrivits negativt tidigare behöver de ju inte göra det för all framtid. Det visade sig både vara sant och falskt. Efter trettio sidor av fördomar kring Romer höll jag i ärlighetens namn på att ge upp. ”Orkar jag mig igenom hela boken?”. Sedan kom en plötslig vändning. När Kitty förklarar:

Vad nu det betyder … att musiker och filmstjärnor är bra människor? Bättre än andra? Nåväl… Det var bättre än allt som var innan. Och därifrån blir det bättre och bättre.

Jag kan också förstå sekreterarens kritik när det gäller George och Bess. Den tydliga skillnaden mellan de två kusinerna är inte där och den ena skulle lika gärna kunna säga vad den andra gör. Det är som att Mildred har stressat sig igenom den här boken. Och ändå gillar jag själva mysteriet. Det är riktigt bra. Värt en fyra i betyg. Men allt det andra kan jag inte bara se genom fingrarna på. Därför blir det bara en tvåa i alla fall.

 

Bäst och sämst *Spoilervarning

Sämst: Hela båtgrejen känns överflödig.
Bäst: Att Kitty träffar sin faster. Trevligt med nya bekanta.

Övrig information

Antal sidor: 184
Sjunde upplagan
Tryckt i Falun, 1963
Bokomslag: Bertil Hegland
Boknummer Wahlströms: 1191-1192
Upplagor:
1 – 1963
2 – 1965
7 – 1971
11 – 1978
12 – 1981

Originaltitel:The Clue in the Old Album
Utgivningsår i USA: 1947
Bokens olika omslag.

Föregående bok: Kitty och ekot i grottan
Nästa bok: Kitty och spöket på Stora Skuggan