På vägen hem upptäcker Kitty Drew och Bess att en sällsynt och värdefull kinesisk vas har blivit stulen från en keramikaffär som Bess kusin Dick Milton driver. Dick hade lånat vasen från sin kinesiska vän, Herr Soong, och han är fast besluten att återbetala honom för förlusten. Dick berättar för Kitty att om han kan hitta ”den lutande skorstenen” kommer han att kunna lösa sina ekonomiska problem. Kitty hittar den lutande skorstenen, men det leder bara henne till fler mysterier. Kan det finnas någon koppling mellan vasstölden – ett av flera liknande brott – och den konstiga försvinnandet av keramikexperten Eng Moy och hans dotter Lei?

Dn här boken börjar med att Kitty nästan kör på en man med ett bylte. Det visar sig sedan vara den stulna vasen.

Boken introducerar också Kittys Faster på riktigt. Eloise Drew som bor i New York. Hon återkommer senare i ett antal böcker och dataspel.

Sedan figurerar George, Bess och hennes kusin Dick Milton. Han introducerar Kitty för herr Soong, vilket leder vidare till Eng Moy, David Carr och Ching.
Ned, Hannah, Carson och Togo dyker också upp.

Harriet dumpar Mildred

Det här är den första boken sedan Walters Karigs tre böcker som inte skrivs av Mildred Wirt Benson. Till slut slutar Harriet bara att ge Mildred fler skrivuppdrag. Efter en lång tid när hon har varit besviken på Mildreds skrivande.

Istället ska hon själv ha bestämt sig för att skriva Kittyböckerna. Hur det är med de här sakerna ska man veta att Harriet själv har ljugit om. Länge påstod hon att det var hon som skrivit alla Kittyböcker. Vilket ju inte var sant.

Enligt utsago ska hon i alla fall ha satt igång med att skriva den här boken och initialt blev det inte mycket bättre än Mildreds försök. Grosset & Dunlap refuserade hennes första försök. Det var då hon tog in George Waller jr. För att få hjälp med färdigställandet av boken.

Kittys nya stil

När man läser de sista böckerna som Mildred skrev så uppfattar alla fall jag dem som något spretiga. Vissa är jättebra. Andra känns framstressade och lite oinspirerade. Därför var det skönt att läsa den här boken. Den har ett jämnare flow och känns mer sammanhållen. Vilket förmodligen beror på att boken tar det lugnare. Bland annat beskrivs Mingvaser och processen när man gör vaser rätt så ingående. Utan att rädsla för att det ska bli långtradigt. Och det blir det inte heller. Tvärtom.

Jag gillar också att olika karaktärer fördjupas lite – med nya personlighetsdrag och genom att introducera Eloise Drew.

Jag ger den här boken en fyra och ser fram emot nästa bok och skribent. 🙂

Bäst och sämst *Spoilervarning

Sämst: På sidan 121 när man börjar svamla något om ras. 🙁
Bäst: Helheten och Eloise Drew.

Övrig information

Antal sidor: 191
Första upplagan
Tryckt i Stockholm, 1965
Bokomslag: Bertil Hegland
Boknummer Wahlströms: 1269-1270
Upplagor:
1-5 – 1965
6 – 1967
10 – 1973
11 – 1976
12 – 1978
13 – 1980
14 – 1986
15 – 1992

Originaltitel: The Clue of the Leaning Chimney
Utgivningsår i USA: 1949
Bokens olika omslag.

Föregående bok: Kitty och murens hemlighet
Nästa bok: Kitty och den försvunna galjonsbilden