Var är jag? tänkte Kitty dimmigt när hon vaknade. Hon hade fruktansvärt ont i huvudet och hennes händer och fötter var bundna. Dessutom droppade det kallt vatten rakt i ansiktet på henne. Mödosamt satte hon sig upp.
Då upptäckte hon något långt och slipprigt som kom glidande över golvet. Sakta men säkert kom det närmare henne. En orm!

I den här boken träffar Kitty en patient som lider av minnesförlust och åtar sig att försöka lista ut vem han är. En viktig ledtråd är den mystiska ring som mannen hade med sig.

Samtidigt har Kittys pappa fått politiska bekymmer. Han har nämligen hamnat mitt emellan två städer som kämpar om att få anordna en festival.

Sedan har en flicka försvunnit också. Hennes syster är orolig för att hon har gått med i den där indiska sekten som precis kom till staden…

Till sin hjälp har Kitty främst Ned i den här boken. Men givetvis figurerar även George, Bess, (deras pojkvänner,) Carson och Hannah också. I den här boken introduceras vi också för Lisa Scotti, som återkommer i andra historier. Hon är en gammal skolkamrat till Kitty som numera jobbar som sjuksköterska.

Boken

Den här boken kom ursprungligen ut i slutet av 1981. Det är också en av de böcker som skrevs av Nancy Axelrad – hon som initialt tog över efter Harriet Stratemeyer. Givetvis användes den vanliga pseudonymen – Carolyn Keene. I Sverige gavs boken ut 1984 för första gången.

En sak som jag tyckte var intressant med boken var den indiska sekten. För något år sedan såg jag den eminenta dokumentären ”Wild, Wild Country” på Netflix. Den handlar om den indiska gurun Osho som var professor i filosofi och till en början gjorde sig känd som andlig debattör i Indien. Han startade också en rörelse med fokus på meditation och personlig utveckling. Det gjorde honom så småningom väldigt populär bland västerlänningar som i vissa fall anslöt till honom i Indien.

Så småningom råkade rörelsen och Osho i ekonomiska bekymmer och bestämde sig för att flytta till USA istället. Där köpte de en landplätt i Oregon och grundade staden Rajneeshpuram. Där bodde det redan 5000 invånare som inte nödvändigtvis höll med om att det här var en bra idé. Givetvis uppstod det en massa dispyter.

Huruvida Nancy Axelrad kände till den här rörelsen eller inte, kan vi inte veta. Men nog sammanfaller verkligheten och Kittyboken på ett rätt så påfallande sätt.

Slutsats och betyg

Alltså det är rätt så mycket som är i görningen i den här boken och jag tror att historien hade mått bättre av färre mysterium för Kitty att lösa. Förslagsvis hela Carson Drew-historien om festivalen. Då hade man istället kunnat utveckla mysteriet med den mystiska ringen och den indiska kulten på ett bättre sätt. Man hade också kunnat utveckla skurkarna

Ett nytt tilltag i boken är också att Kitty främst löser mysteriet tillsammans med Ned. I vanliga fall brukar Bess och George vara hennes främsta vapendragare. Jag föredrar det senare, särskilt som Ned på slutet är den som kliver in och räddar Kitty. Jag föredrar när hon klarar upp trixiga situationer själv. Eller i alla fall inte är hjälplös på slutet.

Sammanfattningsvis gillar jag alltså idén med den här boken. Premissen är bra. Utförandet sämre. Sedan finns det på tok för lite lönnrum.

Jag ger den här boken en tvåa i betyg.

Bäst och sämst *Spoilervarning

Sämst: Det är lite väl många situationer när Ned framstår som den som löser allt, istället för Kitty. Boken heter ju inte Ned och den indiska ringen…

Bäst: Idén med boken. Jag tycker också att det är roligt när kulturella preferenser nämns. Här går gänget och tittar på en uppsättning av ”Oklahoma”.

Övrig information

Antal sidor: 191
Andra upplagan
Tryckt i Falun, 1987
Bokomslag: Peter Archer
Boknummer Wahlströms: 2328
Upplagor:
1 – 1984
2 – 1987

Originaltitel: The Swami’s Ring
Utgivningsår i USA: 1981
Bokens olika omslag.

Föregående bok: Kitty och filmmysteriet
Nästa bok: Kitty och flyktingmysteriet