Mark Rubin är River Heights senaste privatdetektiv och granne med George. Han misstänker också att han är hack i hälarna på en skurk, J. Christopher Johnson, som har förskingrat massor med pengar. Men mannen omkommer i en helikopterolycka och fallet läggs ner men Mark misstänker att Johnson lever. Ingen tror honom och han blir sparkad från detektivbyrån där han jobbar. Därför behöver han Kittys hjälp. Kitty å andra sidan känner sig osäker på om Marks historia. Är han galen eller är han något på spåren?

Något motvilligt dras Kitty i ytterligare ett mysterium.

Boken

Det här är den 57:e boken i Nancy Drew Files-serien. Den gavs ut i Mars 1991 under pseudonymen Carolyn Keene. Egentligen skrevs den av en spökskrivare som hittills är okänd. Min egen känsla är att den är författad av någon som inte har skrivit Kittyböcker innan. Stämningen skiljer sig en del från tidigare böcker och Kitty är effektivare än vanligt.

I historien framstår River Heights som ett Mecka för privatdetektiver. Det verkar krylla av dem vilket är märkligt eftersom min bild tidigare har varit att staden inte är superstor. Det framgår också i historien att Chicago är betydligt större. Så hur många detektiver bor det i en mellanstor stad? I River Heights är det många.

Mark Rubin är en av dem och han drömmer om att bli mästerdetektiv. Men så sparkas han från firman där han arbetar och börjar jobba på en snabbmatkedja istället. Målet är ändå att återupprätta sin heder och fortsätta på detektivbanan. Därför behöver han Kittys hjälp. Kitty är ju stadens främsta detektiv och något av en hjälte för Mark.

Ned nämns i förbifarten, liksom Brenda Carlton. Dessutom dyker poliskommisarie McGinnis upp, tillsammans med Bess, George, Hannah och Carson. Så även om spökskrivaren är ny så har hen koll på vem som är vem i Kittyuniversumet. Det gäller också Kittys förmågor.

Förutom en dramatisk helikopterscen innehåller boken en hel del annan action. Mer än en vanlig Kittybok.

Slutsats och betyg

Jag trodde faktiskt inte att jag skulle gilla den här boken. Särskilt inte efter det första kapitlet som kändes ovanligt märkligt. Kitty är ute och joggar men George och Bess joggar ikapp. De har nämligen brådskande nyheter – att Mark behöver hjälp. Hela upplägget kändes enormt fånigt.

Sedan är Mark en väldigt hyperaktiv person som man ibland irriterar sig på. Lyckligtvis gör även Kitty det annars hade hela idén med den här boken fallit. Så istället utvecklas historien till ett rätt så spännande mysterium där Kittys detektivskills får skina. Hon är metodisk och djärv. Det gör också att hon känns lite mognare än vanligt. Men så brukar det också bli när hon får ”ta hand” om någon som är barnsligare/yngre. Det finns det exempel på i tidigare böcker.

Så trots den dåliga inledningen gillar jag den här boken och ger den en stark fyra i betyg.

Bäst och sämst *Spoilervarning

Sämst: När Bess och George joggar ikapp Kitty. Kunde de inte bara ha väntat på att hon skulle komma tillbaka? Och stackars Bess i den situationen. Hoppas hon inte hade högklackat.
Bäst: Att Kitty är så metodisk och klarsynt.

Övrig information

Antal sidor: 160
Utgivare: Simon & Schuster
Utgivningsår: 1991
Bokens olika omslag:

• 

• 

Föregående bok: Make No Mistake
Nästa bok: Hot Pursuit – Kitty och fången på Rock Island
Ingår i Nancy Drew Files-serien