– Hjälp! ropade en röst plötsligt. Hjälp! Jag har blivit bestulen!
Kitty vände sig om och fick syn på Russel Brown där han stod vid sin utställningsmonter, illröd i ansiktet av upphetsning.
– Vad är det som blivit stulet, frågade hon när hon skyndat fram till honom.
– Min rosenbrosch, sa mr Brown förtvivlat. Jag skulle aldrig ha tagit hit den. Den är oersättlig!
När Kitty löst sitt allra första fall fick hon en gammal klockas om minne, och sedan dess har den stått på en hedersplats i hennes rum. Men nu ska klockan ställas ut på en antikmässa och Kitty och Bedd åker förstås dit för att titta på den. Aldrig kan de väl ana att klockan än en gång ska spela en central roll i ett av Kittys mysterier… För när Kitty kommer hem gör hon en förbluffande upptäckt! Inuti klockan hittar hon den stulna rosenbroschen. Så hon och polisen bestämmer sig för att gillra en fälla för tjuven.
Boken
Precis som titeln indikerar är det här Kittys hundrade mysterium, i alla fall om man bara räknar originalserien. Boken skrevs av Carin Greenberg Baker och gavs ut 1991. I Sverige väntade man med utgivningen till 1995 men även då gavs den ut som den hundrade Kittyboken – trots att den svenska utgivningen inte direkt följer den amerikanska och dessutom blandar ihop flera olika serier. Boken skulle bli den tredje och sista som skrevs av Carin och den gavs ut under pseudonymen Carolyn Keene.
Historien knyter an till det första mysteriet med Kitty, ”Kitty som detektiv – klockmysteriet”, som också sammanfattas i boken.
I boken visar det sig också att George har tagit ett riktigt jobb. Hon arbetar som chaufför för Frosty Freeze glassbolag. Ett jobb som annars låter som en dröm för glassgalningen Bess. En tanke som senare även slår Bess.
I sitt jobb använder hon även en mobiltelefon och det är första gången en sådan dyker upp i en Kittyhistoria. I mitt huvudet tänkte jag att den förmodligen var jättestor, som de tidiga mobilerna borde vara. Men när jag sedan Googlade dem så upptäckte jag att Motorola släppte en rätt så behändig model, redan 1989. Kanske är det en sådan som George använder?
Bokens historia utspelar sig i River Heights där stadens bro återigen spelar en viss roll. Den börjar utvecklas till ett riktigt landmärke.
Intressant är också att Kittys pappa, Carson, verkar strängare än vanligt. Inte alls lika stöttande som vanligt. Dessutom dyker inte Ned upp mer än i tanken hos Kitty.
Slutsats och betyg
Jag gillar när Kittyböckerna hänger ihop och knyter an till varandra. Här har Kitty hunnit lösa 99 mysterier minns sitt första fall. Historien om den skrevs 1930, 61 år före den här historien. Så en del har hunnit hända och samtidigt ingenting, om man är Kitty.
Fint nog känns inte Klockmysteriet så himla avlägset som det skulle ha kunna gjort. I den lever de fattiga familjemedlemmarna på ett sätt som inte skulle kännas igen idag. Och det hoppar man elegant över.
På många sätt känns den här boken också som en introduktion till nya Kittyläsare – för dem som inte hunnit läsa alla den andra 99 böckerna. Detta förutom biten med att Carson (och Hannah) är strängare än vanligt. Det känns varken som en rättvis eller fin bild av honom.
Men annars är det här ett rätt så värdigt hundrade mysterium där det blir riktigt dramatiskt på sina ställen (i frysen).
Jag ger boken en fyra i betyg.
Bäst och sämst *Spoilervarning
Sämst: Carson Drew och bokens omslag. Vilket nerköp jämfört med Klockmysteriet.
Bäst: Att man blev lite nostalgisk över alla Kittyböckerna.
Övrig information
Antal sidor: 193
Första upplagan
Tryckt i Falun 1995
Bokomslag: Aleta Jenks
Boknummer Wahlströms: 2733
Upplagor:
1 – 1995
2 – 1996
Originaltitel: A Secret in Time
Utgivningsår i USA: 1991
Bokens olika omslag.
Föregående bok (enligt den svenska utgivningen): Kitty och mysteriet vid drottningens hov
Nästa bok (enligt den svenska utgivningen): Kitty och cirkusartistens gåta
Föregående bok (enligt den amerikanska utgivningen): Kitty och vildmarksmysteriet
Nästa bok (enligt den amerikanska utgivningen): Kitty och den försvunna arvtagerskan