En god vän till familjen, Mrs Harwood, ber Kitty resa till England och hjälpa hennes dotter som på ett mystiskt sätt blivit allvarligt sjuk. I den engelska byn, där dottern bor, vill ingen svara på Kittys frågor. Varför är de så rädda?
Det blir ovanligt romantisk när inte bara en utan två brittiska pojkar faller för Kittys charm. Den ena är journalist och den andra är en populär rockstjärna – som dessutom ser ut som både David Bowie, Mick Jagger och Billy Idol.
Allt det samtidigt som Kitty försöker lösa ett klurigt mysterium. Hennes vännina i Cornwall har blivit mystiskt sjuk och Kitty misstänker att någon håller på att förgifta henne.
I trakten ryktas det också om en försvunnen häxstatyet som hänger samma med forntida häxor som uppehöll sig i trakten. Är de verkligen försvunna?
Boken
Den här boken gavs ut 1985 i USA för första gången. Till Sverige kom den fyra år senare, 1989. Boken skrevs under pseudonymen Carolyn Keene, även om det var James Duncan Lawrence som gömde sig bakom namnet. Han hade fått i uppdrag att skriva Kittyböcker på ett nytt sätt. Mer romantik hade Simon & Schuster sagt, och mer romantik blev det.
I den här boken nämns dessutom droger i form av kokain, vilket var en av de tabun som man enligt Harriet Stratemeyers riktlinjer inte fick skriva om. Men tiderna förändras och tonen blev annorlunda med Miami Vice, Spanarna på Hill Street och Dynastin rullandes på TV:n. Därför hittar Kitty plötsligen kokain i sin handväska.
En rolig sak som jag genast reagerade på i boken är att Lance Warrick sjunger i ett rockband som heter Crowned Heads. Det fick en annan åttiotalsräv att minnas både Crowded House och Talking Heads.
Crowded House och Talking Heads.
I boken åker Nancy också till Cornwall. Särskilt hänger hon i Penzance i närheten av St. Michaels Mount. Slottet har en gångväg som göms vid flod och bara går att komma till vid ebb (utan båt). Slottet syns först på bilden nedanför. Resterande bilder är från trakten. Det ser väldigt tjusigt ut.
I boken nämns också den keltiska drottningen Medb från den gamla irländska myten Táin Bó Cúailnge.
Jag försökte att hitta en statyett som ser ut som den som nämns i boken, men utan framgång. Istället får vi hålla till godo med den här statyetten.
Så småningom gjorde man även ett Kittyspel som baserades på den här boken – Curse of Blackmoor Manor. Det skiljer sig en hel del från boken.
Slutsats och betyg
Oj, oj, oj… Det här var mycket att ta in. Rockstjärnor, knark, häxkonster och romantik. Alltså det är inte helt dåligt. Jag gillar till exempel hela temat med att Kitty åker till Cornwall och inslagen av irländsk mytologi, med krigardrottningen Medb och hennes häxkonster. Det är en genomgående bra sak med Kittyböcker – att det ges så mycket utrymme till starka kvinnor. Bara det att rockbandet har en kvinnlig producent och PR-kvinna, säger allt. Girl power helt enkelt.
Sedan vägs det ner av att Kitty blir tvångskysst av en av pojkarna. Sedan gör hon inte jättemycket motstånd direkt. Och så var det väl förr i populärkultur. Eftersom tjejer inte alltid fick utrycka sin lust (eftersom de då kunde framstå som ”dåliga” flickor) la man över ansvaret på någon klumpiga kille istället. Idag blir jag lite upprörd. Då, när jag var yngre framstod det som fullkomligt normalt. I alla fall på TV och i böcker.
Jag är inte helt avig till att Kitty får ett mer livfullt kärleksliv i de här böckerna. Däremot vill jag inte att det ska stå i vägen för mysteriet. Och det gör det här, vilket känns jättesynd. Hade man utvecklat mysteriet mer hade det här kunnat bli jättebra. Nu blir det bara ok och jag ger den här boken en trea.
Bäst och sämst *Spoilervarning
Sämst: Att det går så fort på slutet.
Bäst: Den keltiska mytologin. Jag fick mersmak. 😀
Övrig information
Antal sidor: 192
Första upplagan
Tryckt i Falun, 1989
Bokomslag: Hector Garrido
Upplagor:
1 – 1989
2 – 1997
Originaltitel: The Bluebeard Room
Utgivningsår i USA: 1985
Bokens olika omslag.
Föregående bok: Kitty och utpressaren
Nästa bok: Kitty och skidmysteriet (liksom Kitty och den fasansfulla skepnaden i den onumrerade serien)