Hamilton Rhett, bankchefen, har försvunnit med en stor summa pengar. Penny som letar efter en ny historia att skriva om, hittar snart ett spår – ett papper med en konstig symbol på. Hans sekreterare säger att den föreställer en mystisk orm. Alla verkar tro att Mr. Rhett är en skurk, men efter att ha träffat hans styvdotter och pratat med henne inser Penny att mysteriet är mer komplicerat än så…

Boken

Dags för den 15:e boken i serien om flickdetektiven Penny Parker. Böckerna som skrevs av Mildred Wirt Benson under sitt eget namn. Hon är annars mest känd för att ha skrivit många av de tidiga Kitty Drew-böckerna. Själv hävdade hon att det var historierna om Penny Parker som hon själv var mest nöjd med – inte Kitty-böckerna som var betydligt populärare.

Penny är i farten igen. Den här gången gäller det att följa upp den här bankiren som verkar ha försvunnit från jordens yta, tillsammans med en massa obligationer. Givetvis behöver Penny en kommentar från familjen som blivit kvar, Hamiltons fru och styvdotter Lorinda, så hon beger sig till deras ägor.

Familjen är väldigt skygg. De vill varken prata med polisen eller några efterhängsna reportrar, men Penny lyckas givetvis nästla sig in ändå. Lorinda får snart ett förtroende för henne. Hon tror inte alls att pappan är någon tjuv. Hans intressen lutar snarare åt Sydamerika och exotiska civilisationer. Där har han varit förut och samlat på sig både saker och sina betjänter, som han upptäckte och tog med sig hem därifrån. Hans främsta samlarobjekt verkar ändå vara en mystiskt trumma, och den vill den Sydamerikanska klanen han tog den ifrån ha tillbaka.

Till råga på allt verkar familjen vara utsatt för någon sorts förbannelse. Mystiska lappar och figurer hittas överallt och ifrån väggarna viskas det…

Pennys får givetvis hjälp av sina kollegor också. Jerry verkar dessutom bli flirtigare och flirtigare, från bok till bok. Något som Penny också verkar gilla:

Slutsats och betyg

Nyss upptäckte jag att efter den här boken har jag bara två böcker i Penny-serien kvar att läsa. Det är med bestörtning. Vid det här laget gillar jag Penny mer än Kitty, även om nostalgin kring Kitty inte kan slås.

Om jag fick välja vem av dem jag helst skulle vilja vara kompis med så väljer jag Penny vilken dag som helst. Hon är så full av skoj och tåga!

Nåväl, givetvis gillar jag den här boken och jag kommer ge den en till femma i betyg. Detta trots att vissa saker är sunkiga – styvpappans oansvariga beteende och synen på exotiska kulturer till exempel.

Men Penny är för charmig. Det blir en femma i betyg som sagt!

Bäst och sämst

Sämst: Styvpappans beteende.
Bäst: Penny och Lorindas sprakande relation. Klart de kommer överens, de är som två sidor av samma mynt och Lorinda var roligare som sidekick än Louise (som inte ens dök upp i den här historien).

Övrig information

Antal sidor: 148
En Penny Parker Press Bok.
Publicerad av Wildside press
Utgiven 2011

Ursprungligt utgivningsår: 1946

Föregående bok: Signal in the Dark 
Nästa bok: Swamp Island