Det har bara gått några veckor sedan pojkarna löste ”Mysteriet med de stulna bilarna” i den förra boken. Nu spenderar de en till synes lugn dag till sjöss när det börjar brinna på en av de större båtarna. En kvinna ombord drabbas av panik och hoppar överbord. Efter stor dramatik räddar pojkarna kvinnan ur vattnet. Hon är chokad men lyckas ändå förklara att hon är på väg till Fenton Hardy, pojkarnas pappa. Hon behöver hjälp med att hitta sin försvunna bror, professor Todham Todd.
Samtidigt har en av biltjuvarna från pojkarnas förra mysterium rymt. Han verkar smida nya ondsinta planer. Spåren kommer så småningom att leda pojkarna till grottorna i Honeycomb, söder om Bayport. Där gör de den ena farliga upptäckten efter den andra.
Boken
Det här är den sjunde boken om Bröderna Hardy. Även om den gavs ut som numer sex i Sverige. Som vanligt är det Leslie McFarlane som sitter med pennan, under pseudonymen Franklin W. Dixon. En sak som kan vara bra att veta om boken är att den delvis hänger ihop med den förra boken. Man bör läsa den här efter den och absolut inte tvärtom. Den här innehåller nämligen en del spoilers.
I USA gavs boken ut 1929. I Sverige lät den däremot dröja ända till 1963. Som vanligt får man därmed vara beredd på att det är lite gammeldags. Folk åker hölass och har skjutvapen. Ingen höjer på ögonbrynen för det.
1965 reviderades boken. Det resulterade i att den i princip fick en helt ny historia. Fast med samma titel. Den version som jag läste baseras ändå på originalhistorien. Det är möjligt att den reviderade versionen gavs ut senare i Sverige. Men det vet inte jag just nu.
Slutsats och betyg
Jag tyckte att de tidiga Hardyböckerna var rätt så trevande men nu känns det som att Leslie har kommit igång. Karaktärerna sitter, även om jag saknade tant Gertrude i den här boken. Däremot var matvraket Chet med och då är stämningen alltid skojfrisk och god. 😀
Det jag också saknar är lite bättre intriger. Fokus ligger ofta på olika fordon och action. Själva mysteriet verkar helt sekundärt. Därför blir också historien rätt så linjär. Det är inget unikt för Hardyböckerna. De tidiga Kittyböckerna led av samma problem. Kanske beror det på att eldrivna fordon var riktigt coolt i slutet av 20-talet, innan depression och andra käppar i hjulet.
Med det sagt tycker jag att det är mysigt att läsa dessa böcker ändå, med den trevliga kamratskapen och all action. Det blir en stabil trea för den här boken.
Bäst och sämst *Spoilervarning
Sämst: Det hade kunnat göras mer av antingen karaktärerna eller mysteriet.
Bäst: Kapten Royals sjörövarhistoria – där han jagades upp i ett ananasträd av en ilsken noshörning.
Övrig information
Antal sidor: 191
Andra upplagan
Tryckt i Falun, 1969
Bokomslag: B. O. Wennerberg
Boknummer: 1145-1146
Upplagor:
1 – 1963
2 – 1969
3 – 1974
4 – 1976
5 – 1979
6 – 1985
7 – 1987
Originaltitel: The Secret of the Caves
Utgivningsår i USA: 1929
Bokens olika omslag.
Föregående bok: Mysteriet med de stulna bilarna
Nästa bok: Mysteriet på flygfältet