En brevduva faller från skyn. Kitty tar hand om fågeln och upptäcker dessutom att den bär på ett meddelande. ”Svårigheter här. Blåklockor är nu sjungande hästar”.
– Vad i all världen menas med det? undrade hushållerskan Hannah Gruen.
– Meddelandet slutar med ”Kom genast”, läste Kitty. Vad det än betyder så måste det vara viktigt.
Därmed har Kitty ett nytt mysterium att lösa.
Efter allt nöje med att läsa Walter Karigs förra Kittybok (Kitty och tornrummets hemlighet) såg jag fram emot att läsa hans sista verk som Carolyn Keene. Jag blev inte besviken.
Här kan du lyssna på bokens första kapitel:
Brevduvor, armband och mystiska försvinnanden
Det här är den första versionen. Den reviderade versionen verkar vara annorlunda. I den här figurerar inte Bess och George och Ned gör bara ett kort inhopp. Istället spenderar Kitty den mesta tiden i den här boken tillsammans med Hannah, som i den här versionen har fått behålla det sista H:et i sitt namn, och Helen. Carson Drew är också med på ett hörn.
En brevduva kraschar ner i den Drewska villans trädgård och den bär på ett mystisk meddelande om blåklockor och hästar.
I samband med brevduvans försvinnande har dr Spiers, som är vän till familjen Drew, blivit bort bortförd under mystiska omständigheter. Dr Spiers återförs till sitt hem. Med sig har han ett mystiskt armband.
När jag läste den här boken insåg jag vad det är med Walters Kittyböcker som jag gillar. Det är att de innehåller lite extra fakta på olika ställen. Som här, där han har lagt till en liten passage om Ikaros.
På andra ställen får jag reda på annan information. Som att Kitty har storlek 36 i skor och Helen har storlek 38 i kläder.
Filmatiseringen
Den här berättelsen är också en av få Kittyböcker som ligger till grund för en film. Den första Kittyfilmen ”Nancy Drew, Detective” som kom 1938. I den har man i princip bytt ut Helen mot Ned, men annars känner man igen historien.
Extra plus för den danska doggen
Slutsatsen blir som sagt att Walter inte gör mig besviken. Det blir en stark fyra. Historien har bra driv, intressanta karaktärer och mysteriet är bra.
Extra plus får också översättaren som har fått ”Great dane” till den ”danska doggen”. Humor. 😀
Bäst och sämst *Spoilervarning*
Sämst: Att Kitty blir onödigt bortskämd av sin pappa. Helt plötsligt får hon bara en ny bil. Vilken färg den har frångår inte. Men den gamla som jag trodde var blå (enligt tidigare beskrivningar) är i den här boken rödbrun.
Bäst: Walter Karigs extra smådetaljer. Som när Kitty förklarar för Helen att taggtråden är strömförande eftersom den är kopplad till isolatorer.
Övrig information
Antal sidor: 185
Fjärde upplagan
Tryckt i Stockholm, 1966
Bokomslag: Bertil Hegland
Boknummer Wahlströms: 900-901
Upplagor:
1 – 1958
5 – 1967
6 – 1968
8 – 1973
9 – 1975
10 – 1978
11 – 1981
12 – 1984
13 – 1986
Originaltitel: The Password to Larkspur Lane
Utgivningsår i USA: 1933
Bokens olika omslag.
Föregående bok: Kitty och tornrummets hemlighet
Nästa bok: Kitty och tvillingmysteriet