I Bettys hem händer det alltid något mystiskt. Förut spökade det på vinden och nu händer det konstiga saker i källaren. Bettys katt har tagit sig in där trots att alla dörrar och fönster var stängda. Och så var det det där med de underliga visslingarna…
Sedan brinner flickornas skola ner till Katie Vincents sång och dans. Ett beteende som gör de andra flickorna förskräckta. Skolan har ju brunnit ner! Snart börjar ryktet gå och de flesta tror att det är Pyret som ligger bakom branden. Något som Betty inte tror på. Hon bestämmer sig för att försöka rentvå sin väns namn.
Samtidigt pågår en affischtävling som de flesta av flickorna deltar i. Men det verkar gå troll i den. Många flickor förlorar sina affischer på olika sätt och sedan visar det sig att någon annan har lämnat in ett bidrag i Bettys namn. Vem är den riktiga konstnären? Och vem startade branden. Här får Betty fler än ett mysterium att bita i.
Boken
Det här är den fjärde boken om flickdetektiven Betty Bolton (Judy Bolton på engelska) och den gavs ut 1932 för första gången. Den svenska publiken fick däremot vänta tills 1972 innan en översättning gjordes.
Boken skrevs som vanligt av Margaret Sutton och den följer de tre tidigare böckerna i kronologi. Det är därför bra om man läser de här böckerna i ordning – om man vill undvika spoilers.
Mysteriet utspelas helt i Bettys hemstad Farringdon som är något av en industristad. Det innebär att skillnaderna kan vara stora mellan fattiga och rika. I boken märks det genom Bettys relation till Irene som inte är lika lyckligt lottad som Betty. Hon jobbar och sliter, bland annat på stadens väveri. Hon verkar dessutom få det svårt att gå ihop. Något som Betty också reflekterar över.
Mellan 1920 och 1933 pågick även förbudstiden (prohibition) i USA och den berör även den här historien. Förbudstiden innebar att tillverkning, transport, import, export och försäljning av alkoholhaltiga drycker var förbjuden i USA. När den här boken sedan översattes till svenska var den tiden sedan länge över och jag misstänker att översättaren tar sig lite friheter när hon istället menar att det handlar om utskänkningstillstånd. Där man inte får sälja alkoholhaltiga drycker utan tillstånd. Det är ju mycket begärt att en 10-12-åring skulle kunna förstå förbudstiden när hen läser boken 50 år senare.
Personligen tycker jag att det är intressant att alkoholhaltiga drycker får utrymme över huvudtaget, i en ungdomsbok som skrevs för 90 år sedan.
Slutsats och betyg
Jag har varit inne på det förut – att Betty är lite som en korsning mellan Kitty och Anne på grönkulla. När jag läste den här boken började jag också att tänka på ”Damernas detektivbyrå” som ofta går ut på att en till synes liten konstighet senare visar sig vara nyckeln till ett mycket större mysterium. Så utvecklas ofta Bettyböcker också.
Jag gillar Betty, hennes vänner och känslan man får av den lilla staden där hon bor. Även om jag inte gillar orättvisorna. Å andra sidan var det ju så det var. Det var inte lätt att leva på 30-talet. Ett problem med de här böckerna är ändå att det aldrig uttalas att de här böckerna utspelas i en annan tid. Därför tror jag också att yngre läsare ibland kan ha svårt att relatera till hur Betty och hennes vänner har det. Att barn arbetar, blir föräldralösa och så vidare.
Trots att jag tycker att det här är bra så tycker jag inte att det är den bästa boken i serien. Det tickar alla boxar lite lagom men det blir aldrig superspännande. Därför ger jag den här boken bara en stark trea i betyg.
Bäst och sämst *Spoilervarning
Sämst: Affischtävlingen tog lite för mycket plats.
Bäst: När Betty sammanställer alla mysterium på ett papper och mer organiserat försöker lösa dem. Läsarvänligt och rådigt.
Övrig information
Antal sidor: 157
Första upplagan
Tryckt i Falun, 1972
Bokomslag: Ola Ericson
Boknummer Wahlströms: 1644
Originaltitel: Seven Strange Clues
Utgivningsår i USA: 1932
Bokens olika omslag:
Spanien 
Japan 
Norge
Föregående bok: Betty och flickan utan minne
Nästa bok (enligt den amerikanska utgivningen): The Ghost Parade
Nästa bok (enligt den svenska ordningen): Betty och den gula vålnaden