Betty Cavanna skrev ett hundratal böcker både under eget namn och under de pseudonymer hon använde sig av. Ofta handlade hennes böcker om flickor som ibland hamnade i kärlekstrassel, ibland i något mystiskt mysterium. Till skillnad från många andra författaren i genren var hon dessutom inte bespottad av bokrecensenterna.
Men trots den lyckade karriären började allt inte like bra. Betty föddes 1909 och som liten flicka drabbades hon av polio. Den gjorde henne så förlamad att hon inte kunde gå. Det var då som hennes kärlek till böckernas värld föddes. Turligt nog hade hon nämligen vuxna omkring sig som ofta läste för henne. Så småningom övervann hon ändå polion med hjälp av träning och behandling. Men böcker fortsatte hon att läsa. Hon började också skriva och fick faktiskt sitt första jobb på en tidning redan som tolvåring.
När det sedan blev dags för högskolestudier kom hon in på Douglass College. Därifrån hon tog examen i journalistik, 1929. Strax efteråt började hon jobba som reporter på Bayonne Times.
1940 gifte hon sig med Edward Talman Headley och tillsammans flyttade de till Philadephia dör de fick en son. Där tog hon även arbete för Presbyterian Board of Christian Education och som reklam- och konstchef på Westminister Press. Ett förlag som främst publicerade science fiction för yngre läsare. Det var då som hon på nytt blev intresserad av barnlitteratur… men den här gången som författare.
Hennes författande tog fart och hon började skriva serier för American Girl, Boys Today, Gateway for Girls, Pioneer for Boys och andra tonårstidningar. Så småningom blev det också böcker, gärna med ett romantiskt tema. Och även om de kan verka ytliga hade huvudpersonen ofta högre ambitioner än att hitta rätt klänning för kvällen. Så småningom utvecklas också Bettys historier – de blir djupare handlar allt oftare om olika sociala och moraliska dilemman.
1948 kommer så äntligen den första boken om Connie Blair, ”The Clue in Blue”. Sammanlagt skulle det bli tolv böcker om Connie, även om den sista inte skrevs av Betty själv utan av en väninna. Samtliga böcker om den ambitiösa flickdetektiven gavs ändå ut under pseudonymen Betsy Allen.
Betty använde sig även av pseudonymen Elizabeth Headley.
Samtidigt som hennes författarkarriär tog fart avled hennes första man, 1952. Fem år senare gifte hon om sig med George Russell Harrison. Den relationen inspirerade henne att börja skriva pojkböcker. Historierna utspelade sig ofta i främmande länder och innehöll fotografier som hennes make tagit. Hon fortsatte även att skriva sina vanliga böcker och både 1970 och 1972 nominerades hon till Edgarpriset för bästa ungdomsbok. Hon blev även hedersmedlem i Phi Kappa Beta för sina bedrifter som ungdomsförfattare.
1979 dog så även hennes andra man. Några år efter det bosatte hon sig i Frankrike där hon avslutade sina dagar, 2001. Hon hade då hunnit bli 92 år gammal.