Mary, Lou och silverdelfinen

Mary och Lou hjälper en ung kvinna att leta efter en värdefull Silverdelfin som hennes bror testamenterat till henne. Men vad är egentligen en Silverdelfin och var finns den?
Under sitt sökande möter flickorna en spåkvinna som hotar dem med orden:
– Härmed bringar jag olycka över er! Och den kommer snart!
Ska systrarna våga söka vidare?

Givetvis gör dom det, det är ju en Mary & Lou-bok. Sökandet leder dem rätt i händerna på en hänsynslös tjuv. Någon överraskar också flickorna med ett paket som innehåller ett meddelande och en giftig skorpion. De måste vara något verkligt värdefullt på spåren. Men är Silverdelfinen en grupp stjärnor på himlen, en avbildning i silver eller ett livs levande djur?

Boken

Det här är den 27:e boken i serien om Mary & Lou, även om den i Sverige gavs ut som nummer 25. B. Wahlströms ändrade nämligen en del på ordningen i den här serien. Som vanligt skrevs boken av Harriet Stratemeyer som låg bakom de flesta Mary & Lou-böcker. I synnerhet på slutet. Givetvis gömde hon sig bakom pseudonymen, Carolyn Keene, som ju alltid användes.

Som väntat berör bokens historia en hel del delfiner. Bland annat som stjärnbild. Det berättas då om berömda myter där delfiner har räddat människor (och gudar) från att drunkna. Detta genom skjutsa människan i land med hjälp av ryggfenan.

Delfinen kan beskådas på den norra stjärnhimlen.

Det finns även verkliga historier där delfiner på olika sätt räddat människor från allsköns faror. Delfiner verkar onekligen bra att ha i närheten om man befinner sig i vatten. På samma sätt som en flytväst är bra. 😀

Majoriteten av boken utspelar sig i flickornas hemstad, Oak Falls. Innan mysteriet äntligen tvingar flickorna att resa söderut, till Miami och Florida. I Florida besöker de också Florida Keys och några öar.

Slutsats och betyg

Det känns onekligen som att den här boken har åldrats en del. Jag tänker då främst på hur de levande delfinerna i boken behandlas. Kring det pågår också en märklig dubbelmoral. Flickorna har inga problem med att delfinerna befinner sig i fångenskap, men de blir senare upprörda när några skurkar försöker fånga en delfin. Så hur tror Mary och Lou att delfinerna på zoo hamnade där?

Jag tror att illustratören Lennart Frantzén reagerade på samma sak. Och det är därför delfinen på omslaget ser så bedrövad ut. Det är min arbetsteori i alla fall…

Nåväl, boken skrevs 1965 när människors syn på djur var lite annorlunda.

Annars tycker jag faktiskt att den här boken är rätt så ok. Historien flyter fram i ett rätt så behagligt tempo. Dessutom innehåller den ju även en spådam och då blir jag alltid lite nöjd. De har ju en förmåga att liva upp den tristaste av historier. Och nu är ju inte den här så särskilt trist till att börja med.

Som vanligt är det däremot ont om verkligt detektivarbete när systrarna är i farten. De jobbar mer på magkänsla.

Jag känner mig ändå generös idag och ger den här boken en trea i betyg.

Bäst och sämst *Spoilervarning

Sämst: Att de inte bara släpper delfinerna fria. Det är min 2020-tanke i alla fall.
Bäst: Det snygga bokomslaget.

Övrig information

Antal sidor: 197
Första upplagan
Tryckt i Falun, 1981
Bokomslag: Lennart Frantzén
Boknummer Wahlströms: 2193

Originaltitel: The Secret of the Silver Dolphin
Utgivningsår i USA: 1965
Bokens olika omslag.

Föregående bok (enligt den amerikanska utgivningen): Mary, Lou och den frusna fontänen
Nästa bok (enligt den amerikanska utgivningen): Mary, Lou och vaxdockans hemlighet

Föregående bok (enligt B. Wahlströms utgivning): Mary, Lou och den försvunna sjön / Mary, Lou och den mystiska sjön
Nästa bok (enligt B. Wahlströms utgivning): Mary, Lou och vikingaskatten

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *