2006 var Emma Roberts 15 år gammal. För ung för att köra bil och eftersom hon precis fått rollen som Nancy Drew i en ny film skulle det bli ett problem. Nancy kör alltid runt i en blå roadster. Det vet alla.

Rollen som Nancy Drew skulle egentligen ha spelats utav Amanda Bynes, men ett hektiskt schema gjorde att hon fick stå över rollen som då gick till Emma istället.

Inspelningen av den nya filmen drog igång i Kalifornien i början av 2006, med eller utan körkort. Biljaktsscenerna fick lösas på annat sätt.

Det mystiska huset

I filmen känns Nancy yngre än vanligt, som de femton år Emma är. Vilket är yngre än böckernas.

Filmen inleds med att visa när Nancy löser ett knepigt fall I River Heights och blir stadens hjälte. Snart framgår det ändå att hon och hennes pappa, Carson, måste flytta ifrån staden. Han har nämligen fått ett viktigt och tillfälligt uppdrag i Kalifornien. För att han ska slippa oroa sig för Nancy ber han henne att sluta ”arbeta” som detektiv under tiden som de bor i Kalifornien. Nancy lovar, men har samtidigt sett till att huset de flyttar till bär på en mystiskt hemlighet.

Huset beboddes tidigare av filmstjärnan Dehlia Draycott. Hennes tid i huset omgärdades av mystik. Bland annat eftersom hon gick helt under jord en tid. Nancy börjar undersöka vad som egentligen hände.

Samtidigt börjar hon i en ny skola där hon inte direkt drunknar i nya vänner. Tvärtom börjar de reta henne för hennes konstiga kläder. Det är bara den yngre killen Corky som fattar tycke för henne. Som tur är kommer Ned Nickerson på besök i samband med Nancy födelsedag. Det är också då hon får den snygga blåa roadstern i present av Carson.

Tillsammans försöker de lösa mysteriet med Dehlia Draycott. Trots att någon verkar angelägen om att Nancy inte ska lägga näsan i blöt.

George och Bess är bara med i en mycket kort sekvens i den här filmen.

En blandad kompott

Filmen regisserades av Andrew Fleming. Den bygger inte på något bokmanus utan är helt fristående och mer inspirerad av Kitty som karaktär. Den innehöll också gästspel av både Bruce Willis och Adam Goldberg som båda är med i en kort sekvens.

Filmen skulle senare komma att spela in mer än den kostade att göra, vilket får räknas som en framgång. Ändå mötes den av blandad kritik. Vissa tyckte det var en fräsch tolkning av Kitty, andra höll inte med.

Senare skulle en bok släppas som bygger på filmen. Den släpptes aldrig i Sverige.

Senare skulle Nancys blå roadster läggas ut på auktion. Säljaren begärde 25 000 dollar (lite mer än 230 000 kr) eller bud. Vad bilen sedan såldes för har jag inga uppgifter om. 🙂

Slutsats och betyg

Precis som i den förra filmen känns det som att Kittys pappa arbetar emot Kitty. Något som jag spontant inte gillar. När jag läste om Kitty som liten tyckte jag att allting med hennes värld var coolt. Inklusive hennes pappa, som helt bekymmersfritt stöttade henne i ALLT. Även när hon, som i den senaste boken jag läste (”Kitty och cirkusmysteriet”) ringer och frågar Carson om det är ok att hon vikarierar som cirkusakrobat en tid – inga problem, svarar Carson, för sån är han.
Som vuxen är det ju så att man baxnar vid tanken. Men som liten tyckte man att Kitty levde världen bästa liv med världens bästa pappa och jag tycker att det ska respekteras utan moralpinnar.

Annars tycker jag att den är bättre än den förra. Trots att Kitty är yngre än vanligt. Emma gör ett fint jobb. Corky är irriterande och påminner mig om vilket barn som helst i ”Goonies”. Det är både bra och dåligt.

Särskilt förtjust är jag i huset och allt detektivarbete hon gör i där. Med den läskiga gubben och den konstiga tanten. Det är filmens höjdpunkt.

I filmen är Kittys kläder utmärkande också. Det är som att de har en egen roll. Kittys klädval är nämligen en uppenbar flirt med de tidiga Kittyböckerna och Russell H Tandys omslag.

Sedan gillar jag inte att Kitty blir retad i skolan. Jag antar att dom lagt in det för att fler ska kunna identifiera sig med henne. Om hon inte blir retad finns det nämligen en rätt stor risk att Kitty anses överklasssnobbig. Jag tror att man kan lösa det med den inbyggda jesusstatus som Kitty har. Manusskribenterna höll uppenbarligen inte med.

Nåväl. I slutänden ger jag den här filmen en tvåa. Den är ok att titta på som tidsfördriv en söndagseftermiddag. Vilken som helst.

Bäst och sämst

Sämst: Carson.
Bäst: Den läskiga gubben som alltid smyger runt i huset.

Övrig information

Premiär: 15 juni, 2007
Regissör: Andrew Fleming