Connie har äntligen blivit antagen till en konstskola och lär snabbt känna de andra studenterna. Det dröjer inte heller länge förrän hon springer på ett helt nytt mysterium. I samband med den årliga vinterbalen har någon nämligen förstört ett antal studenters konstverk. Mistankarna faller snart på Connies nya vän Eric Payson men är det verkligen han som är den skyldiga? Connie tror inte det och börjar snart nysta i fallet.

Eric Payson är något av ett underbarn och en mycket duktig konstnär, trots sin unga ålder. Det visar sig snart att många anda elever är avundsjuka på honom. Särskilt Roby Woodward. Det visar sig dessutom att Eric bor tillsammans Robys familj, där hans rika släkting har tagit sig an den unga begåvningen. På ytan är Roby skrävlig och självsäker, men inners inne anar man en viss avundsjuka. Eric är ju mycket mer begåvad än Roby.

Snart förstörs ytterligare konstverk och Connie måste komma på ett sätt att rentvå Eric.

Boken

Det här är den tredje boken i serien om Connie Blair och nu börjar hon bli ordentligt hemmastad i Philadelphia. I USA gavs boken ut 1948 för första gången och som vanligt skrevs den av Betty Cavanna, under pseudonymen Betsy Allen. I Sverige gav Bonniers ut den svenska översättningen, 1957.

Som jag tidigare nämnt följer de här böckerna en kronologisk ordning. Historien om Connie börjar med att hon besöker sin moster i Philadelphia i den första boken. Hon blir snart lockad av reklamvärlden och i andra boken tar hon jobb som receptionist på en reklambyrå. I den här boken kombinerar hon sitt arbete där med sina studier. Har man sett tv-serien Mad Men känner man snart igen vissa delar.

När det gäller Connie går det ändå väldigt bra. Hon har en förmåga att bli omtyckt och verkar dessutom väldigt duktig. Till skillnad från många andra flickdetektiver känns hon dessutom vuxnare.

Connie har dessutom en tvillingsyster och de är väldigt lika varandra. I den här boken kommer systern (Kit) till Philadelphia för att besöka Connie. Tillsammans går de också på Vinterbalen utklädda till Snödrottningen – i likadana klänningar. Det är det man ser på bokens omslag.

Snödrottningen känner vi också igen från Frost som är en variant av sagan. Det är inte den enda gången som Andersen dyker upp i historien;

Slutsats och betyg

Böckerna om Connie är inte alls lika bombastiska som Kittyböckerna. Här finns inga gömda skatter eller lönnrum (inte hittills i alla fall). Istället tänker jag mig att Connie är som en ung version av Miss Marple. Där historierna tar mer avstamp i de olika karaktärernas personligheter och motiv. Vilket är det som driver historierna istället för en massa actionscener staplade på varandra.

Här har vi en pojke som är avundsjuk på en annan som är betydligt mer begåvad. Frågan är; hur långt är han villig att gå för att kompensera för, eller straffa den andra pojken? Ett klassiskt upplägg, likt Cain och Abel. Det gör den här historien rätt så intressant och givetvis är lösningen på gåtan mer komplicerad än man kan tro vid första anblicken.

Sedan tycker jag att boken tappade lite tempo mot slutet men jag ger ändå den här historien en fyra i betyg.

Bäst och sämst

Sämst: Kanske hade man kunnat utnyttja Kit mer i historien.

Bäst: När Connie nobbar Roby.

Övrig information

Antal sidor: 130
Första upplagan
Tryckt i Stockholm, 1957
Bokomslag: Martin Guhl

Originaltitel: Puzzle in Purple
Utgivningsår i USA: 1948
Bokens olika omslag:

• 

• 

• 

Föregående bok: Rebus i rött
Nästa bok: Svindel i svart