Mary, Lou och den hotfulla häxan

Mary och Lou firar Halloween och ordnar en maskerad för sina vänner. Plötsligt dyker två okända figurer upp – en häxa och en fågelskrämma. Och lika oförklarligt som de kommit försvinner de. Då upptäcker flickorna att det brinner, och i trädgården hittar de ett hotfullt meddelande. Vad betyder allt detta?

Till skillnad från många andra böcker utspelar sig det här mysteriet inte i anknytning till systrarnas skola. Den måste renoveras och därför är flickorna hemma under hösten. Det hindrar dem givetvis inte från att snart bli indragna i ytterligare ett mysterium.

Delar av mysteriet kommer också att äga rum på morbror Neds båt ”Balaska”. De kommer också stöta på en hel del fåglar – stormfåglar.

Boken

I USA var det här den sista boken om systrarna Dana som gavs ut. I Sverige ändrade man på ordningen och boken kom ut som den 27:e av de 31 böcker som gavs ut. Året var 1984. I USA gavs den ut 1978 för första gången. Som vanligt spökskrevs den av Harriet Stratemeyer, under pseudonymen Carolyn Keene.

I boken förekommer en hel del stormfåglar. Jag var faktiskt inte bekant med termen men stormfåglar är alltså fåglar som ingår i någon av fågelfamiljerna sydstormsvalor, albatrosser, nordstormsvalor eller liror. Ett utmärkande drag för dessa fågelarter är att de nästan uteslutande hittar sin födda i öppet hav.

Albatross
Albatrossen är en typisk stormfågel. Den är dessutom extremt cool. Förutom när den ska precis lyfta eller landa.

Slutsats och betyg

Officiellt är ju det här den sista boken om Mary och Lou. Och jag hade kanske hoppats på mer. Det börjar lovande med den mystiska häxan och hens hantlangare. Sedan blir det snabbt rörigt.

Jag valde att läsa den här boken nu eftersom den har ett visst Halloweeninslag och den närmar sig ju snart. Därför ville jag också ha betydligt mer häxor och häxkonster än vad jag fick.

Historien är också rätt så tunn. Särskilt när det mot slutet visar sig att skurkarna mest bara klantat till det för sig själva. Varför gjorde dom alla dumheter egentligen? Det känns inte logiskt.

Ett litet plus får boken för att vi äntligen fick komma ombord på Neds båt, Balaska. Det var väl på tiden.

Det hjälper ändå inte den här boken så särskilt och jag ger den en svag tvåa i betyg. Jag hoppas att jag snart kommer att läsa en riktigt bra Mary och Lou-bok. Det vore kul som omväxling.

Bäst och sämst *Spoilervarning

Sämst: Det var en rätt läskig scen med en död fågel. Den kändes lite väl makaber.
Bäst: Att jag blev nyfiken på det här med vad stormfåglar var.

Övrig information

Antal sidor: 191
Första upplagan
Tryckt i Falun, 1984
Bokomslag: Lennart Frantzén
Boknummer Wahlströms: 2347

Originaltitel:The Witch’s Omen
Utgivningsår i USA: 1979
Bokens olika omslag.

Föregående bok (enligt den amerikanska utgivningen): Mary, Lou och den gömda tunneln
Nästa bok (enligt den amerikanska utgivningen): –

Föregående bok (enligt B. Wahlströms utgivning): Mary, Lou och den gömda tunneln
Nästa bok (enligt B. Wahlströms utgivning): Mary, Lou och den frusna fontänen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s