Mary, Lou och mannen utan namn

När Mary och Lou blir hembjudna till deras vännina Edith Darrow har det ingen aning om vilket mysterium det ska hamna i. I den närliggande ladan hittar de en box med en mängd papper som verkar kopplade till en känd förbrytare. Under natten snubblar dessutom en skadad man in i ladan. Han har glömt sitt namn.

Det amerikanska originalomslaget från 1935.
Det amerikanska originalomslaget från 1935.

När flickorna återvänder till Edith är hon försvunnen. Någon har dessutom gått bärsärkargång i hemmet.

Allt det här mynnar ut i ett komplicerat mysterium där man får hålla i sig för att hänga med i svängarna.

Leslies sista bok om Danasystrarna

Det här är den sista boken i det så kallade Breedersettet. När det gäller Mary & Lou utgörs det av de första fyra böckerna i serien. De skrevs under pseudonymen Carolyn Keene av Bröderna Hardy-författaren Leslie McFarlane.

Som jag berättat i tidigare recensionen av de böcker som ingår i breedersettet, tyckte Leslie inte om att skriva dessa böcker. Han skrev dem mest för pengarnas skull. Och dem behövde han. Det var depression i USA och Leslie försökte försörja sin växande familj. På grund av arbetsbördan var han dessutom alltid sen med att skicka in sina manus i tid.

Överarbetad och underbetald tog han ut sin frustration på Mary & Lou. Han tyckte inte om dem, han tyckte inte heller om att skriva under en kvinnlig pseudonym. Allt detta kan man läsa i hans privata anteckningar från tiden.

När han väl hade skrivit den här boken, skrev han aldrig mer om systrarna. Istället tog Mildred Wirt Benson över. Hon var redan van att skriva under pseudonymen Carolyn Keene. Eftersom hon då författat samtliga Kittyböcker.

Glad att det är över

Det märks att Leslie inte gillar att skriva de här böckerna och sedan den första tycker jag att de bara blir sämre och sämre. Det här är helt klart den sämsta av dem.

Ett av de största problemen som jag ser det är att man inte direkt märker någon skillnad på Mary och Lou. De skulle kunna vara samma person. Så är det inte med bröderna Hardy, eller George och Bess. Alla dem har tydliga egna karaktärsdrag. När Leslie skriver om Mary och Lou verkar däremot de enda skillnaderna vara hårfärg och ålder. Och eftersom han inte bryr sig, är det svårt att få mig som läsare att bry sig också.

Utöver det är den här historien den absolut rörigaste.

Det blir bottenbetyg. En etta.

Three cornered mystery - illustration

Bäst och sämst *Spoilervarning

Sämst: När boken slutade var det en spionhistoria. Hur den blev det förstår jag inte riktigt.
Bäst: Att det är Leslies sista bok om systrarna. Jag hoppas nästa bok är bättre.

Övrig information

Antal sidor: 187
Andra upplagan
Tryckt i Stockholm, 1970
Bokomslag: Bertil Hegland
Boknummer Wahlströms: 1319-1320

Originaltitel: A Three-Cornered Mystery
Utgivningsår i USA: 1935
Bokens olika omslag.

Föregående bok (enligt den amerikanska utgivningen): Mary, Lou och sedelmysteriet
Nästa bok (enligt den amerikanska utgivningen): Mary, Lou och eremitens hemlighet 

Föregående bok (enligt B. Wahlströms utgivning): Mary, Lou och drakens öga
Nästa bok (enligt B. Wahlströms utgivning): Mary, Lou och spindelns nät

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s