Kitty och den persiska kattens gåta

– Oh, Kitty, jag är så glad att du är här!
Andrea Cassidy såg upprörd ut och hennes ögon var fyllda med tårar.
– Vad är det som hänt? frågade Kitty.
– Någon har stulit Purrfekt! Jag lämnade henne i transportburen i en minut, och när jag kom tillbaka var hela buren borta!
Kitty såg sig om i den stora utställningshallen. Klasserna för långhåriga katter skulle just börja och salen var full av åskådare. Snabbt vände hon sig till sina vänner Bess och George.
– Bess, du får leta reda på Thad Cassidy sa hon lågt. Och du George, se efter om du kan hitta Winona Bell. Någon av dem kan ha tagit Purrfekt.

Redan från början har Kitty två misstänka, Thad och Winona. Thad är Andreas förre man – och Kitty har hört honom påstå att katten egentligen är hans. Kan han ligga bakom stölden? Eller är den skyldiga Winona Bell, som verkar vara beredd att betala nästan vad som helst för att få äga Purrfekt?
Den vackra Perserkatten är spårlöst försvunnen. Och snart anar Kitty att fallet kanske inte är så lätt att lösa som hon först trodde.

Boken

Det här är den 114:e boken i originalserien om Kitty och den skrevs 1993. I Sverige gavs den ut två år senare. Den verkliga författaren bakom boken är än så länge okänd, som vanligt skrevs den under pseudonymen Carolyn Keene.

Den här boken utspelar sig i anknytning till en utställning med katter. Där träffar Kitty sin gamla vän Andreas och hennes katt Purrfekt som är med och tävlar.

Purrfekt är en Perser som i boken kallas silverfärgad. Jag gissar att författaren med det menar den som kallas för Shaded Silver. Rasen har blivit populär inom avel men inte som sällskapsdjur. Vilket är märkligt, eftersom den annars beskrivs som ”vänskaplig, tillgiven och ofta mer utåtriktad än andra perserkatter.” (Wikipedia).

En Shaded Silver.

Den ser inte riktigt ut som på bokomslaget, men vad gör väl det.

Bokens Purrfekt försvinner och Kitty tar tillsammans med Bess och George upp jakten. Lösningen blir mer intrikat än man först kan ana.

Slutsats och betyg

Jag har varit väldigt nöjd med de senaste böckerna som jag läst i Mystery-serien. Så jag var riktigt taggad på att läsa den här. Fint omslag och i den onumrerade serien. Det brukar båda gott.

Det gjorde det inte. Jag är faktiskt rätt så besviken över den här historien som hade gjort sig bättre som Lill-Kitty-bok. Den kändes lite barnslig helt enkel.

Det var först i upplösningen som det tog sig och blev lite spännande. Skurkens plan var god, synd att resten av historien var en besvikelse.

Jag ger boken en tvåa i betyg.

Bäst och sämst

Sämst: Det kändes lite fånigt hela upplägget. Vilket inte hade med katt-temat att göra. Jag är säker på att detta hade kunna göras bättre, men om författaren inte själv tror det så är det svårt.
Bäst: Upplösningen.

Övrig information

Antal sidor: 158
Första upplagan
Tryckt i Falun, 1995
Bokomslag: Aleta Jenks
Upplagor:
1 – 1995
2 – 1996

Originaltitel: The Search for the Silver Persian
Utgivningsår i USA: 1993
Bokens omslag.

Föregående bok: Kitty och segelbåtsmysteriet 
Nästa bok: Dubbelvolym: Kitty och varuhusmysteriet och Kitty och Den dyrbara fiolen 

Föregående bok (enligt den amerikanska utgivningen): Kitty och legenden om Henrietta Lee
Nästa bok (enligt den amerikanska utgivningen): The Suspect in the Smoke

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *