– J-jag … stammade en svag flickröst.
– Om du berättar vad som bekymrar dig kanske jag kan hjälpa dig, sa Kitty lugnande.
– Fjortonde! Spår! Mer kan jag inte säga!
– Vänta, utbrast Kitty. Säg åtminstone om du befinner dig i fara!
Men flickan svarade inte. Luren lades på.
Samtalet som Kitty får till ungdomscentrets telefonlinje för ungdomar med problem leder till ett nytt fall. En man har blivit mördad, och det finns ett vittne till mordet: den skräckslagna flickan som ringde.
Kitty förstår att det inte bara gäller att lösa fallet. Hon måste också hinna rädda ett liv! Mördaren har bara en enda chans att komma undan – genom att få tag på vittnet före Kitty…
Boken
Det här är den 93:e boken i Nancy Drew Case Files-serien. I USA gavs den ut i mars 1994. Samma månad som ett väldigt stort jordskalv ägde rum i Los Angeles. Vi som levde då minns bilderna av förstörda vägar och byggnader.
Boken skrevs som vanligt under pseudonymen Carolyn Keene. Den verkliga författaren är hittills okänd.
Historien utspelar sig mestadels i anknytning till ett nytt ungdomscenter som startat i River Heights. Där har Kitty, Bess och George börjat volontärjobba. De svarar i telefonen på samtal från ungdomar som på det ena eller andra sättet har det jobbigt.
En av dem som ringer in är en flicka som leder Kitty och polisen till en död kropp. Personen är mördar och offret har anknytning till ungdomscentret. Misstankarna faller snart på medlemmarna i ett lokalt gäng, lustigt nog översatt i den svenska boken. Gänget kallas för ”Natthökarna”. I dessa tider av gängkriminalitet hade det varit väldigt förvånande om någon av dem kallades för Natthökarna. Vi har väl inte använt svenska namn på kriminella gäng sedan … uhm.. 30-talet? Jag vet därför inte hur översättaren tänkte här, men det var fel i alla fall!
Natthökarna lyckas i alla fall sätta skräck i omgivningen. De bär kniv och svarta jackor med nitar på.
Själv hoppade jag mer till när jag läste om kontrollkomplexet
Nu är inte jag psykolog, men om det hade funnits något som kallades för kontrollkomplex, så hade jag hört talas om det. Författaren menar förmodligen vanligt hederligt kontrollbehov, men hittade på lite för att få det att låta snofsigare.
En enkel sökning på Google visar att det inte finns något som kallas för kontrollkomplex, inte som har anknytning till det författaren syftar på. Däremot finns det en nattkräm och ett bantningspiller.
Utöver bokens mysterium så får Bess kärleksproblem. Jag som var så himla hoppfull efter den förra historien. Kyle är hennes bästa pojkvän ever. Han är inte mördare eller skurk, för det första…
Slutsats och betyg
Jag vet inte vad jag ska tycka om den här boken egentligen. Den är dålig på ett nästintill bra sätt. Med det menar jag mest att det var roligt att läsa om dom ”läskiga” Natthökarna, och psykologitermer som någon killgissat fram. Men är det meningen att man ska skratta åt en bok?
Jag vet inte…
Jag tyckte också att mysteriet faktiskt var rätt så underhållande och annorlunda. Det har varit en hel del sabotageböcker den senaste tiden, så det här kändes uppiggande. Jag hade också helt fel på skurken och blev förvånad på slutet. Jag hamnade på helt fel spår.
Jaja, är detta då dåligt eller bra? Jag tänker att jag trots magplasken ändå uppskattar underhållningsvärdet och ger den en svag fyra i betyg.
Bäst och sämst
Sämst: Kontrollkomplexet.
Bäst: Givetvis är det fint att Kitty tar sig tid att föröka hjälpa ungdomar på glid. Det är också roligt att hon övar sig på att inte tala om för ungdomarna vad det ska göra, hon ska bara lyssna och vara där.
Övrig information
Antal sidor: 194
Första upplagan
Tryckt i Falun, 1996
Boknummer Wahlströms: 2760
Bokomslag: Cliff Miller
Upplagor:
1 – 1996
2 – 1997
3 – 2001
Originaltitel: Hotline to Danger
Utgivningsår i USA: 1993
Jag hittade inga andra omslag än det amerikanska som det svenska också bygger på.
Boken innan (enligt den amerikanska utgivningen): My Deadly Valentine
Boken efter (enligt den amerikanska utgivningen): Illusions of Evil – Kitty och tivolits hemlighet
Boken innan: Kitty och teatermysteriet
Nästa bok: Kitty och mysteriet i Tokyo