Rina Charles har drunknat och Susan misstänker att det inte vare en olyckshändelse. Susan är dessutom kompis med Kitty så hon ber henne om hjälp. Därmed åker Kitty till San Diego där flickorna bor, på en sorority i anslutning till universitet. Där får hon snart veta att Rina kommit in i den innersta kretsen av kvinnoklubben. Innan hon dog hade hon dessutom fått reda på något hemligt. Något som hade med klubben att göra. Var det därför hon blev mördad?
När Kitty börjar fråga flickorna som bor i klubbhuset inser hon snart att flickorna inte alls är så självsäkra och coola som de först verkar.
Boken
Det här är den nittonde boken i Nancy Drew Files-serien och den gavs ut 1988. Däremot blev det aldrig någon svensk översättning. Nu när jag läst närmare tjugo av de här böckerna som inte blev översatta, är min teori att anledningen till det beror på att böckerna är lite ”för vuxna”. Det är mord, våld och relationsdrama, och jag tror att B. Wahlströms ville rikta sig till en yngre publik.
Som vanligt gavs boken ut under pseudonymen Carolyn Keene. Den verkliga författaren är hittills okänd.
I boken låtsas Kitty vara Susans kusin för att få bo i sororityhuset för medlemmarna i Delta Phi. Där bor ett 41 flickor. I verkligheten är Delta Phi en fraternity för killar men det verkas som om författaren har valt att göra allt lite tvärtom i den här boken. Senare besöker Kitty nämligen Sigma Kappa-klubben som är för killar i boken. I verkligheten är det en klubb för kvinnor. Så det finns någon sorts mönster…
Kitty påstår också att Ned är medlem i Sigma Kappa. Fastän vi i boken ”Two points to murder” fick veta att han är med i Omega Chi Epsilon-klubben. Vilket stämmer mycket bättre överens med hans kön och hans studier studier.
Historien utspelar i februari i San Diego. Den Kalifornska staden som inte ligger så långt från gränsen till Mexico. Det mesta av mysteriet utspelar sig dessutom i huset där flickorna bor och man får ingen riktig känsla för staden, förutom att det ligger en strand i närheten.
I boken får vi också lära oss en ny detalj om Kitty, nämligen hennes längd:
Slutsats och betyg
Jag vet inte om det beror på att jag växte upp på åttitalet, med alla dess filmer, där flick- och mansklubbar figurerade… Jag har någon sjuk fascination, kombinerat med förakt för dessa märkliga klubbar. Starkt kopplad till alla de fördomar jag fått via dom där åttitalsfilmerna. I den här boken får jag därmed mitt lystmäte även om flickorna både är rara och hemska. Det är intriger, avundsjuka, maktkamp och en härlig bakgrund för ett bra mysterium. Alla är misstänkta. Och jag var inte helt säker på vem skurken var innan upplösningen. Så mysteriet byggdes upp rätt så bra.
Kitty löser dessutom mysteriet utan George, Bess eller Ned. Istället har hon Susan och jag tycker att den kombinationen fungerar rätt så bra. Båda utför även en hel del detektivarbete – bryter sig in i rum och snokar sig till information på olika sätt. Det är också bra.
Faktum är att jag inte har så mycket att klaga på alls. Skurken var bra, liksom miljön som man fick en bra känsla för. Jag gillade den här boken riktigt bra och ger den en femma i betyg.
Bäst och sämst *Spoilervarning
Sämst: När saker och fakta skiljer sig från andra böcker. Som att Kitty kan karate här, när det alltid varit Georges grej i andra böcker. Eller som det där med Ned och hans fraternity.
Bäst: Alice Clark – en spännande karaktär som jag skulle vilja se mer av.
Övrig information
Antal sidor: 151
Utgivare: Simon & Schuster
Utgivningsår: 1987
Bokens olika omslag:
Föregående bok: Circle of Evil
Nästa bok: Very Deadly Yours
Ingår i Nancy Drew Files-serien